17 december: Efter att polisen stoppat den högskoleutbildade Mohammed Bouazizi, från att som arbetslös försörja sig på att sälja frukt och grönsaker, satte 26-åringen eld på sig i sin hemstad Sidi Bouzid. Självbränningen blev startskottet för en nationell protest mot vanstyre, ökad arbetslöshet och skenande prishöjningar.
22 december: 22-åringen Houcine Falhi begår självmord i samband med en demonstration efter att ha skanderat: "Nej till elände, nej till arbetslöshet!"
24 december: 18-åringen Mohammed Ammari, dödas av polisen under en våldsam demonstration i staden Menzel Bouzaiene. Likså skjuts 44-åringen Chjacik Belhoussine El Hadri ihjäl i samma händelse.
25 december: Kravaller och oroligheter bryter ut i städerna Kairouan, Sfax och Ben Guerdane.
27 december: Polis och demonstranter slåss i Tunis. Folkliga protester bryter också ut i staden Sousse.
28 december: Presidenten Zine El Abidine Ben Ali säger i en nationell tv-sändning att protesterna är oacceptabla. Fackförbundsdemonstrationeer i Gafsaprovinsen leder till kravaller. 300 advokater håller möte i Tunis, där de solidariserar sig med de folkliga protesterna. Flera advokater protesterar också i övriga landet. Presidenten avsätter samtidigt flera av landets guvernörer.
29 december: Flera demonstrationer och rapporter om polisbrutalitet.
30 december: Ytterligare en demonstrant skjuts ihjäl.
31 december: Advokater samlas på flera håll för att protestera mot de jurister som tidigare gripits.
2 januari: Det löst sammansatta hackerkollektivet ”Anonymous” meddelar att de hackat flera av statens offentliga webbplatser.
3 januari: En fredlig studentdemonstration i staden Thala stoppas med tårgas.
4 januari: Tunisiska advokatsamfundet tillkännager en politisk generalstrejk.
5 januari: Mohammed Bouazizi avlider av de skador han ådrog sig när han satte eld på sig själv 17 december.
6-7 januari: Flera opinionsbildare, journalister, bloggare och kulturpersoner grips. Rapporter om ytterligare fyra döda när säkerhetsstyrkor öppnat eld i staden Thala i centrala delen av landet.
8-9 januari: Dödsoffren stiger till över 20 döda efter helgens protester Thala, Kassarine och Regueb. För att skydda statliga byggnader i dessa städer omringas dessa av den tunisiska armén.
12 januari: I ett försök att dämpa protesterna – med växande kritik också från omvärlden – avskedar president Ben Ali inrikesministern Rafik Belhaj Kacem.
13 januari: Ben Ali framträder i den statliga tv-kanalen och erbjuder en rad eftergifter. Bland annat säger han att han inte kommer att ställa upp för omval när hans mandatperiod slutar 2014. Han erbjuder också politiska, ekonomiska och sociala reformer. Demonstranter viftar undan det och menar att det är presidentens sista, desperata försök till att stanna vid makten.
14 januari: Våldsamheterna eskalerar, särskilt i huvudstaden Tunis, och Ben Ali utlyser undantagstillstånd i landet. Nya, desperata löften från presidenten hörsammas inte av befolkningen och på kvällen flyr Ben Ali landet med sin familj.
17 januari: Tunisiens premiärminister Mohamed Ghannouchi och interimpresidenten Fouad Mebazaa presenterar en ny övergångsregering, med medlemmar från oppositionen. Nya protester blossar dock upp, sedan flera ministerposter tillsatts av personer som satt på samma platser under Ben Ali-eran.
26 januari: Tunisien utfärdar en internationell arresteringsorder för Ben Ali, som misstänks för bland annat korruption och bedrägeribrott.
27 februari: Fortsatta protester mot övergångsregeringens koppling till Zine El Abidine Ben Ali tvingar premiärministern Mohammed Ghannouchi att avgå. Han ersätts av Beji Caid Sebsi.
1 mars: Den tunisiska regeringen godkänner islamistiska Renässanspartiet (al-Nahda), som förbjöds under Ben Alis regim.
3 mars: Tunisiens interimspresident Fouad Mebazza meddelar att val till en konstituerande församling kommer att hållas den 24 juli.
7 mars: Säkerhetspolisen, som förtryckte meningsmotståndare under Ben Alis tid, upplöses.
9 mars: RCD, det ledande partiet under Ben Ali, blir upplöst och bannlyst från framtida val.
14 mars: Tunisiens justitiedepartement meddelar att man har åtalat Ben Ali, med misstankar om bland annat mord, droghandel och konspiration mot staten.
8 juni: Valet skjuts upp till 23 oktober 2011, med hänvisning till att mer tid behövs för att förbereda ett legitimt val.
20 juni: Störtade presidentenen Zine Abidine Ben Ali och hans fru döms i sin frånvaro till 35 års fängelse var. De åläggs också att betala 420 miljoner kronor.
Källa: Al Jazeera, Le Monde, Britannica, DN.se.