Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Dags att börja grilla citatmaskinen

Foto: AP

Analys. Donald Trump har ett komplicerat förhållande till medierna. Han säger sig avsky de ”liberala medierna” och förolämpar reportrar, men ställer gärna upp för intervjuer i kabelkanalerna. Nu skärps tonen, och den största utmaningen är möjligen att sluta fascineras av alla invektiv.

Washington. Redan några veckor efter att Trump lanserade sin presidentkandidatur för Republikanerna ifrågasattes mediebevakningen av honom. Kritikerna pekade i första hand på volym: hur stor plats får han egentligen?

Under de nio månader som har gått har det utrymmet i vart fall inte minskat.

Donald Trumps relation till medierna är speciellt. Å ena sidan uttrycker han regelmässigt avsky mot de ”liberala medierna”, kallar journalistkåren för ”äckliga avskum” och förolämpar namngivna reportrar. Sker det under ett kampanjmöte är journalisterna själva ofta närvarande i en pressfålla där de entusiastiskt buas ut av publiken.

Foto:

Läs mer: Fyra gånger då Trump har ljugit

Främsta måltavlor för attackerna är The New York Times och Washington Post, som förknippas med det etablissemang som Trump skyr.

Å andra sidan är Donald Trump mer tillgänglig för medierna än de flesta politiker (och i synnerhet mer än Hillary Clinton). Han intervjuas dagligen i kabelkanalerna och de har honom gärna som gäst: Trump är en kändis och en citatmaskin som drar tittare och reklampengar. CBS-chefen Leslie Moonves ska i ett möte nyligen ha sagt att han må vara dålig för USA, men bra för affärerna. Bring him on!

För Trumpkampanjen är möjligheten att vara med i tv en vinstlott och det redaktionella utrymmet har besparat hans kampanj miljontals dollar i dyr reklamplats. Kritiker har menat att han för ofta har tillåtits babbla på oemotsagd.

Men även om Donald Trump som presidentkandidat är ett svårstyrt fenomen är det är svårt att se att han har duperat medierna. Han vet hur de fungerar, han har varit en offentlig person i decennier och har haft en egen realityshow.

I stort sett alla politiska reportrar och kommentatorer underskattade hans kandidatur. Det kan delvis förklara att det dröjde innan han pressades på förslag som de flesta ser som helt orealistiska – menar han verkligen allvar?

I takt med att Donald Trump kommer allt närmare en nominering skärps tonen mot honom, men han är ett rörligt mål. När han ombeds förklara att han bytt position på flera områden kallar han det stolt för ”flexibilitet”. Och samtidigt som han häromdagen sa att han som president ska ändra förtalslagarna för att lättare kunna stämma pressen om de skriver ”hemska, falska artiklar”, säger han att han hyser ”alltför stor respekt” för ledarredaktionen på The New York Times för att offentliggöra ljudupptagningen av ett möte han hållit med den off-the-record.

För journalisterna ligger den största utmaningen möjligen i att sluta fascineras över invektiv och runda ord. När Trump och den låga debattnivån mellan de republikanska kandidaterna problematiseras – och det görs ofta även i de kommersiella tv-kanalerna – redogörs samtidigt i detalj för de senaste sandlådebråken. På så sätt missas inga rubriker – men rapporteringen framstår som mer seriös.

Det hände också i torsdagens debatt i Fox News, då Trump ställdes mer till svars för sina politiska förslag än tidigare, men där den stora snackisen efteråt ändå handlade om Trumps anspelning på sitt könsorgan.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.