Köpenhamn.
För åttonde natten i rad brann det på måndagen i Danmark och nu varnar forskare för att oron kan spridas till Sverige.
Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, menar att upploppen i Danmark är en del av en trend som kan sprida sig till Sverige.
- Att anlägga bränder är ett av få uttrycksmedel som ungdomar kan använda för att visa sitt missnöje, säger han.
Händelser liknande dem i Danmark den gångna veckan har under de senaste åren setts i flera europeiska städer. En ofta hörd förklaring är utbredd fattigdom och arbetslöshet i kombination med att invånarna sedan lång tid lider av ett utanförskap.
Håkan Hydén instämmer i den förklaringen och anser att upploppen är en konsekvens av en samhällsutveckling med ökade klyftor som framför allt drabbat invandrarungdomar.
I dag öppnar de danska skolorna igen efter en veckas vinterlov och just skollovet har i danska tidningar angetts som ett av flera skäl till oroligheterna. Håkan Hydén tror att det kan finnas ett samband.
- Bristen på meningsfylld sysselsättning under ett lov kan öka risken, men det som utlöser sådana här händelser är ofta tillfälligheter, säger han.
Men informationsdirektör Lars Förstell vid Skånepolisen hoppas på en lugn sportlovsvecka i Skåne.
- Vid tidigare tillfällen har oroligheterna inte spridit sig till Sverige och vi har bedömt att det inte finns någon anledning att höja beredskapen. Men vi följer händelseutvecklingen i Danmark, säger han.
Under natten till måndagen brann det vid två tillfällen i Rosengård i Malmö, en stadsdel som vid flera tillfällen under de senaste åren härjats av anlagda bränder och upplopp. Men polisen sätter inte bränderna i samband med förra veckans händelser i Danmark.
Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen hävdar att upploppen inte går att skylla på samhället, utan att ansvaret ligger hos de unga själva och deras föräldrar.
Regeringens stödparti Dansk Folkeparti tycker inte att statsministern gjort tillräckligt för att stävja upploppen. På måndagen lanserades en rad motförslag, bland annat att sänka straffmyndighetsåldern till tolv år.