Tio år efter 11 september

Därför tror vi på konspirationer

Publicerad 2011-09-07 00:58

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Det är lätt att sprida konspirationsteorier och svårt att motbevisa dem, skrev Ted Goertzel i tidskriften Skeptical Inquirer tidigare i år. När det gäller 11 september-attackerna är detta nog så sant.

Det är lätt att sprida konspirationsteorier och svårt att motbevisa dem, skrev Ted Goertzel i tidskriften Skeptical Inquirer tidigare i år. När det gäller 11 september-attackerna är detta nog så sant.

Konspirationsteorier är givetvis ingenting nytt. Inom religion och politik har de funnits länge men det är först under de senaste åren som också vetenskapen har utsatts för ett kritiskt ifrågasättande från andra än de forskare som normalt granskar sina kollegors resultat. Att granska andra forskares arbeten är en viktig del av den vetenskapliga metoden. Men den kräver kunskap och ofta år av studier för att kunna fungera.

Världen vi lever i har blivit allt mer komplicerad. Få av oss har en aning om hur tekniken i våra egna hus fungerar. Går en dator sönder hamnar den på återvinningen. Blir det en spricka i vår nya platteve är det bara att byta ut den. En simpel glödlampa går aldrig att laga.

Vår kunskap om den teknik vi omger oss med är för de allra flesta nära noll.

Ändå samlas tusentals kring komplicerade teorier om hur världen styrs i hemlighet av illuminater och bilderbergare och hur vi alla är förda bakom ljuset när det gäller ”Estonias” undergång, månlandningen eller vad som egentligen hände på morgonen den 11 september 2001.

Eller också är det just därför vi så gärna faller för alternativen. Ifrågasättandena och tanken på att myndigheterna ljuger lockar många. Och de amerikanska myndigheternas agerande i samband med 11 september-attackerna lämnar många frågetecken, inte minst Bushadministrationens tidigare kontakter med familjen bin Ladin.

Det finns en mängd olika saker som vi inte kan kontrollera och som vi helt enkelt får lita på finns i alla fall. Allt vi tror oss känna till om universum, atomerna, havsdjupen, eller för den delen de flesta läkemedel vi använder oss av, bygger antingen på egen övertygelse eller på att vi litar på dem som tagit reda på sakerna åt oss. Några få har resurser att själva kunna kontrollera hur det egentligen är och vad som får dem att fungera. Kanske är det just denna kunskapsklyfta som gör oss mottagliga när någon utmanar den officiella bilden av det som händer i världen.

Kanske är det därför som händelserna den 11 september har fått många att spekulera kring byggnaders hållfasthet, olika byggmaterials motståndskraft för brand och hur radarsystem är konstruerade utan att egentligen ha någon djupare kunskap när det gäller dessa frågor.

Litar vi inte på forskare och politiker återstår att bygga upp en egen bild av världen. Kasta skolböckerna och ge sig ut på nätet. Och i dag finns byggstenarna till en ny världsbild lätt tillgängliga på skärmen framför oss.

När det gäller konspirationerna kring 11 september-attackerna så började de visserligen redan samma dag som flygplanen flög in i World Trade Center och Pentagon. Men riktig fart fick de i och med en Youtube-video fyra år senare. 2005 publicerades filmen ”Loose change 9/11: An American coup” som sedan dess har setts av miljontals människor och som kommit att förändra världsbilden för många tittare. Här målades terrorattacken ut på ett helt nytt sätt. Här var det plötsligt den amerikanska administrationen med president George W. Bush som ställdes i fokus. Var det inte den som hade mest att vinna på attentatet? Var det inte Bush som låg bakom det hela?

Egentligen bygger alla konspirationsteorier på ett och samma fundament, nämligen konsten att förenkla och förklara det som från början verkar krångligt. När vi inte orkar med alla krångliga förklaringar, som dessutom kräver kunskap som vi inte har, då lockar böcker som ”CIA och 11 september” där den tyske socialdemokraten Andreas von Bülow frågar sig om inte attentatet kom lite väl lägligt för George Bush eller sajter som 911Truth som ifrågasätter alla fakta som presenteras av det officiella USA när det gäller terrorattackerna.

Statsvetaren Erik Åsard beskriver detta i sin bok ”Det dunkelt tänkta”:

”I det konspirativa tänkandet är emellertid sanningsfrågan inte det avgörande. Den som verkligen vill tro på konspirationer låter sig inte påverkas av nya fakta eller av påståenden om vad som är sant eller falskt. Konspirationsteoretikern väljer ut de fakta som passar in i hans teori och sållar bort sådant som motsäger den. ”

Åsard konstaterar också att det är själva avståndstagandet från det etablerade och officiella som lockar och att ju längre från den etablerade kunskapen teorin befinner sig desto mer borgar detta för dess riktighet.

Men när konspirationsteoretikernas sanning verkar enklare att förstå än den officiella förklaringen är det inte sällan en illusion. Dessa teorier blir snabbt komplicerade även de när alla deras brister och problem ska besvaras. Den som synar konspirationsteorierna upptäcker ofta att viktiga länkar i den logiska kedjan saknas eller har bortsetts från.

Ett av konspirationsteoretikernas fundament är att ifrågasätta detaljer och sedan göra dem till huvudsak. Om den officiella utredningen inte kan förklara varför en flygplansdel ligger på en viss plats så spelar det ingen roll om flera vittnen sett planet störta av egen kraft. Någon kan ju faktiskt ha skjutit ned det. Det felplacerade metallstycket räcker för att resa det tvivel som sedan ska bära teorin. Hur långsökt den än är blir detaljen till huvudsaken.

Ett exempel är American Airlines 77
som flögs in i försvarshögkvarteret Pentagon. Trots flera ögonvittnen som sett det stora passagerarplanet ränna i byggnaden finns det de som hävdar att det i själva verket rörde sig om ett amerikanskt militärflygplan. Möjligen fjärrstyrt. Andra tror mera på en missil

I ”Loose change” får vi lyssna på en förföriskt trovärdig röst som framför sitt budskap utan irriterande frågor. Myndigheternas svar i form av en torr och tegelstenstjock utredning kan knappast matcha den. Vem orkar läsa en bok när det är mera spännande att se ”förklaringen” på Youtube? Det visuella har alltid en fördel mot det skrivna ordet, det vet konspirationsivrarna.

Den som sett ”Loose change” har goda möjligheter att plocka till sig de bitar som passar den egna övertygelsen bäst. Här finns bara en röd tråd – att så misstanken om att myndigheterna ljuger. Att de olika delarna i presentationen inte hänger ihop är av underordnad betydelse.

Efter att ha visat ett stort antal intervjuer med ögonvittnen som alla säger sig ha sett ett stort passagerarplan flyga rakt mot Pentagon, några såg också planet träffa byggnaden, så börjar speakern spekulera: Kanske var det något helt annat som störtade in i fasaden. Flera hål i byggnaden går inte att förklara. Delar från planet har inte gått att identifiera. Och varför syns inte något hål efter vingarna?

Och även om det var ett trafikflygplan så menar konspirationsteoretikerna att det flögs in i Pentagon på ett sådant sätt att den som beställt jobbet ville döda så få som möjligt men orsaka stora skador. Troligen var denne någon en amerikansk president.

Resonemanget är typiskt för flera av konspirationerna kring 11 september-attackerna. Detaljer som direkt strider mot varandra används för att förstärka bilden av att något inte står rätt till. Om inte det ena är rätt så kanske det andra är det. Om vittnena såg rätt, och de är många som samstämmigt säger att de sett trafikflygplanet, en berättar till och med om hur han såg American Airlines-loggan på stjärten, då betyder ju inte de övriga spekulationerna något.

Hålet i väggen blev helt enkelt så stort eftersom planet orsakade just ett så stort hål.

Men vår vilja att förstå matchar inte alltid vår kunskap. Och vår vilja att veta sträcker sig inte alltid mycket längre än till fjärrkontrollen på teven. Vi väljer gärna det enkla före det komplicerade. Vilket är ett misstag när det gäller att förstå hur världen fungerar.

Låt mig ta ett exempel.

Få av oss skulle kunna beskriva vad som egentligen händer när en snöflinga får sin fantastiskt vackra och symmetriska form. Men vi kan alla häpna över dem. I ett mikroskop avslöjas en struktur som ingen mänsklig hand skulle kunna återskapa.

Om man klickar sig in på Wikipedia får vi veta hur dessa vackra flingor uppstår:

”Snö uppstår i de övre luftlagren
när luft mättad med vattenånga kyls ned i temperaturer under 0°C, i regel genom adiabatisk utvidgning i en uppåtgående luftström, så kondenseras en del av vattenångan antingen till fina droppar av överkylt vatten eller också till fina iskristaller. Iskristallerna är vanligen platta och tunna, och har typiskt en sexarmad struktur i likhet med vanlig is. Vilken form denna kristall antar beror på temperatur och fuktighet. Särskilt i temperaturintervallet -12 till -16 grader är tillväxten av iskristallen särskilt gynnsam och ger upphov till den klassiska sexarmade strukturen, en så kallad snöstjärna.”

För de flesta av oss är en sådan förklaring mera förvirrande än förklarande. Vi har helt enkelt inte de kunskaper som krävs för att kunna omsätta orden i praktisk förståelse. Och vad i hela friden är adiabatisk? Om någon skulle säga att en snöflinga är skapad av Gud så kan det faktiskt kännas enklare att förstå.

I själva verket består det mesta
av vår värld av liknande svårbegripliga principer.

Verkligheten är komplicerad. Alla detaljer kan inte alltid förklaras. När någon säger sig kunna förklara allt lockas vi av det.Ibland är det en sektledare, andra gånger någon som säger sig ha sett igenom myndigheternas dimmridåer.

När ”Loose change” pekar på att stålkonstruktionen i World Trade Center inte kunde brännas sönder eftersom hettan från branden aldrig blev hög nog för att smälta stål så låter det som ett väsentligt argument mot den officiella versionen. Men frågeställningen är skapad för att passa konspirationsteoretikernas svar. Ingen har nämligen påstått att det var så det gick till. När utredarna besvarar detta med att stålbalkarna visst inte behövde smälta för att brista utan bara försvagas av hettan, tyngden från våningarna ovanför dem gjorde resten, så hjälper inte detta. Myndighetssvaret blir till en bortförklaring.

Konspirationsteorier byggs upp genom att förena en rad frågetecken till något som vid en första anblick ser ut att skapa ett utropstecken. Varje del lyfts fram som väsentlig men få av dem hör verkligen samman. En sådan är att kaparna skulle ha flugit in i World Trade Center på president Bushs order. En annan är att samma byggnader sprängdes eftersom de inte skulle ha rasat annars. Varför det inte räckte med att flyga in planen för att skapa skräck och effekt är en fråga som konspirationsteoretikerna inte ger ett tillfredsställande svar på.Några sprängladdningar behövdes knappast.

Så varför tror så många på konspirationsteorier? Ett svar är att de ger de enkla svaren. Istället för att vi ska behöva sätta oss in i hur stål beter sig vid vissa temperaturer, hur flygledarnas radarsystem fungerar eller hur hållfasthetsberäkningar ska kalkyleras för att vi ska förstå hur en byggnad beter sig när balkarna i den brister kan vi välja en annan väg: Att tvivla.

Det finns två sidor av detta tvivel.

Ett sunt ifrågasättande av de myndigheter som vi omger oss med är en viktig del av det demokratiska samhället.

Att ständigt ifrågasätta skapar en osäkerhet och bidrar till att vi mister förtroendet för våra makthavare och i förlängningen tappar tron på det demokratiska systemet. Kanske till och med struntar i att gå och rösta.

För några år sedan diskuterade jag konspirationsteorier i en bok med titeln ”Världens största konspirationer”. Där beskrev jag allmänt konspirationsteorierna som de maktlösas sätt att beskriva sin vanmakt. Något som fortfarande stämmer. Många känner i dag vanmakt och avstånd istället för medinflytande och närhet.

Bakom den ökande tron på diverse konspirationsteorier kan man se det ökande avståndet mellan väljarna och de politiker som de väljer. När makten flyttar från lokalsamhället till den större staden och sedan vidare till andra länder blir besluten svårare att förstå. Våra egna möjligheter att påverka det som händer blir otydligare och kanske till och med omöjliga att utnyttja.

Istället har internet kommit
att föra oss närmare en rad mer eller mindre pålitliga källor. Litar vi inte på makthavarna finns det många på nätet som vi kan lita på istället. Sajter som erbjuder alternativa förklaringar till svininfluensan, den globala uppvärmningen eller månlandningen är inte svåra att hitta. Och eftersom ingen av oss själva kan undersöka om vaccinindustrin låg bakom influensan, den globala uppvärmningen i själva verket är ett led i ett amerikanskt väderexperiment eller om någon astronaut faktiskt satt sin fot på månen så kan vi välja att lyssna på alternativa röster.

I tidskriften European Journal of Public Health tidigare i år listar Londonepidemiologen Martin McKee sex punkter som ofta återfinns bland dem som väljer att skapa eller tro på konspirationsteorier:

1. Påstå att den finns en konspiration och att forskarnas resultat framkommit genom vänskapskorruption och inte genom faktainsamling.

2. Använd pseudoexperter för att skapa en fasad av trovärdighet.

3. Använd enbart de fakta som talar för din teori och strunta i andra.

4. Ställ omöjliga krav på din motpart och hävda att de fakta som finns inte duger. Får du svar på det du frågar om så ställ nya frågor.

5. Använd dig av logiska fallgropar som ser ut att stödja din sak: Hitler var emot rökning, alltså är alla icke-rökare nazister.

6. Skapa tvivel genom att måla upp dina motståndare som oense och därför inte värda att lyssna på.

Så hur ska konspirationsteoretikerna
kring den 11 september bemötas? På samma sätt som dem som tvivlar på Förintelsen eller på att Neil Armstrong gått på månen. Med fakta. I New Scientist tidigare i år konstaterade professor Michael Shermer, som ägnat mycket tid åt att debattera Hitlers utrotning av judar och andra under andra världskriget, att de som har tillgång till fakta också har en skyldighet att svara förnekarna.

Och där har de amerikanska myndigheterna inte lyckats. Alla fakta har inte lagts på bordet vilket bidrar till tvivlen och konspirationsteorierna.

Det är alltför lätt att se på 11 september-förnekarna som något irriterande och betydelselöst. Men det vore att göra ett misstag. De som tvivlar på att al-Qaida låg bakom attacken mot USA för tio år sedan må ha fel i sak, men deras ifrågasättande är också ett tecken på hur myndigheter och makthavare misslyckats med att förklara vad man egentligen vet och att de borde ägna mera tid åt att lägga fram sin sak, precis som Michael Shermer skriver.

Ett öppet samhälle kräver raka svar och få hemligstämplar. När förhållandet blir det omvända blir grogrunden perfekt för konspirationer och förnekare. Och myndigheterna har sig själva att skylla.

Tipsa via e-post
(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

farja_500
Foto:Kim Kyung-Hoon/Reuters

Utreds för att ha övergett skeppet. Kanske inte ens var på bryggan.

Sms ger hopp. Pappa säger sig ha fått sms från barn på färjan. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Passagerarfärja med 470 ombord sjönk. Stor räddningsinsats. 4  0 tweets  3 rekommendationer  1 rekommendationer

everest_500
Foto:TT

Norrman på plats. Minst tolv har omkommit på Mount Everest.

Svenske äventyraren Oskar Kihlborg. ”Man försöker skynda sig igenom det.”

everest_144102
Foto:Privat

Aktivera, logga in, läs! Du får tidningen digitalt istället för i brevlådan. 31  15 tweets  15 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:

Tog av snaran. Hängningen stoppades i sista stund när modern till den döde gick fram och förlät mannen. 25  1 tweets  23 rekommendationer  1 rekommendationer

iran_144102
Foto:AP
Annons:
Annons: