En seger för EU:s krav på yttrandefrihet och integritet. Eller en fullständig katastrof för friheten på internet? Meningarna går isär om det avtal som nyligen förhandlades fram mellan bland andra EU och USA.
Acta kallas det avtal som ska bli en internationell överenskommelse om gemensamma åtgärder mot varuförfalskning och piratkopiering. Ett antal länder, med EU och USA i spetsen, vill sätta stopp för saker som kopior av märkeskläder, falska mediciner samt olagligt fildelad musik och film.
Det sistnämnda hör till det som väckt mest uppmärksamhet i debatten eftersom det kopplas till friheten på internet.
USA lade på ett tidigt stadium fram ett förslag om att nätoperatörer ska tvingas ta ansvar för vad deras kunder – vanliga användare av internet – gör då de är ute och surfar.
EU har hela tiden motsatt sig detta och enligt Daniel Westman, forskare i IT-rätt vid Stockholms universitet, är skyldigheterna för nätoperatörerna inte längre fullt så långtgående som först var tanken.
– USA har visat sig vara villigt att gå med på mindre ingripande sanktioner för att komma överens med EU inom övriga områden. Den bedömning som många nu gör är att avtalet inte kommer att innebära fler skyldigheter än dem vi redan har i vår lagstiftning, säger Daniel Westman.
Kritikerna är dock av en annan åsikt. De båda EU-parlamentarikerna Christian Engström (PP) och Carl Schlyter (MP) säger till DN att de hårdare regleringarna finns kvar, om än mer luddigt formulerade.
– I ett försök att desarmera frågan står det i kodat språk att upphovsrättsägare ska kunna gå till internetleverantörer och kräva ut uppgifter om folks datorer, säger Schlyter.
Engström menar att det krävda ansvaret för enskildas beteende på internet i förlängningen kan leda till att operatörerna tvingas ta det säkra före det osäkra och stänga av användare från internet.
Piratpartisten kritiserar också det faktum att EU inte lyckades rädda skyddet för geografiska ursprungsmärkningar, vilket exempelvis berör produkter som Cognac, Champagne, Parma och Roquefort.