Aung San Suu Kyi kunde ha levt ett lugnt liv som engelsk hemmafru. I stället valde hon att kämpa mot den burmesiska diktaturen — till ett mycket högt pris.
Det var efter det att Burmas vidskeplige diktator Ne Win 1987 bestämt att sedlarnas valörer skulle vara delbara med 9 som missnöjet med regimen exploderade. I och med att andra valörer än de påbjudna ogiltigförklarades förlorade stora delar av befolkningen sitt sparkapital.
Aung San Suu Kyi hade då tillbringat större delen av sitt liv utomlands. I flera år levde hon med maken Michael Aris och sönerna Alexander och Kim ett klassiskt familjeliv i brittiska Oxford.
Men så gav hon sig 1988 av till Burma för att se till sin sjuka mor. Den 26 augusti samma år tog hon för första gången offentligt till orda hemma i Rangoon. När hon, utan högtalaranläggning, talade till en folkmassa som sägs ha bestått av kring 500.000 människor vid den berömda Shwedagon-pagodan slogs alla av hennes likhet med fadern — Burmas självständighetshjälte Aung San, som mördades 1947 när Suu var två år.
– Jag kan inte, som min fars dotter, stillatigande stå vid sidan om och se på vad som pågår, sade hon.
Kort därpå tog en ny militärjunta makten och under demonstrationer i Rangoon dödades minst 3.000 människor.
I det val som hölls 1990 fick Suus parti Nationella demokratiförbundet (NLD) stor majoritet. Hon skulle ha blivit premiärminister, men satt vid det laget redan i husarrest i sitt hem vid Inya-sjön i Rangoon. Där har hon tvingats tillbringa större delen av sin tid sedan dess.
– Frihet från rädsla är för mig den verkliga friheten, sade hon vid ett tillfälle om sin situation.
Maken Michael Aris dog 1999, utan att ha fått visum för att hälsa på sin fru. Hon vågade i sin tur inte lämna Burma av rädsla för att aldrig bli insläppt igen.
Sönerna Alexander och Kim tog emot Nobels fredspris å Suus vägnar 1991, men har såvitt känt inte fått träffa sin mor sedan 90-talet.
– Vad vi gör är håller ut, det handlar inte om tålamod utan om uthållighet. Och vi är beredda att hålla ut vilka hinder som än läggs i vår väg, sade Suu Kyi i en intervju 2002.
I engelskspråkiga sammanhang kallar burmeserna Aung San Suu Kyi kort och gott för The Lady. Hon kallas annars bara helt enkelt Suu.