Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Den egna plånboken viktig i valet

Många amerikaner lider ännu av sviterna efter finanskrisen. Bostadspriserna har inte återhämtat sig helt och antalet jobb är färre. Över allting svävar akut svaga statsfinanser.

Vem av Mitt Romney och Barack Obama har bäst förmåga att få fart på amerikansk ekonomi? Svaret på den frågan väger tungt när amerikanska väljare lägger sin röst på tisdag i valet som ser ut att bli en nagelbitare.

Här finns både plus och minus att hämta hem för båda parter.

Som Romney gärna påpekar har återhämtningen gått trögt och amerikansk ekonomi är inte tillbaka på nivån innan finanskrisen 2008. Det är först de senaste månaderna positiv statistik har börjat trilla in. Arbetslösheten är på väg ned, de senaste tillväxtsiffrorna för årets tredje kvartal var starkare än väntat och bostadspriserna har börjat röra sig uppåt.

Frågan är om det räcker för att övertyga väljarna om att landet är på rätt väg med Obama vid rodret. Tolv miljoner amerikaner står utan jobb. Många har svårt att sälja sina hus och sitter på större lån än vad huset är värt. En del har jobb med en lön som är svår att leva på. I snitt har medelinkomsten för amerikanska familjer sjunkit jämfört med för tio år sedan, enligt Census Bureau.

Romney jobbar hårt på att framstå som den lyckade affärsmannen som vet hur vinster och jobb skapas. Han står också delvis för en annan ideologi än Obama. Romney tror att lägre skatter ska få fart på ekonomin och främjar beslut på lokal nivå snarare än federal.

Obama å sin sida har fått igenom ett mer allmänt sjukvårdssystem under sin tid som president, så att ingen ska stå utan sjukförsäkring. Han vill att rika ska betala mer i skatt och han vill se offentliga insatser för att stärka utbildningen.

De båda kandidaterna står för olika inställning till hur den amerikanska drömmen bäst hålls vid liv. Drömmen om att alla som arbetar hårt kan lyckas, oberoende av var på samhällsstegen de startar. Drömmen som slutar med att man äger ett eget hus och kan betraktas som medelklass.

En del, framför allt republikaner, skräms av ett samhälle där staten lägger sig i för mycket och kritiserar Obama för att trampa på individens rättigheter. Andra pekar på att hjälp på traven kan behövas för att drömmen ska uppfyllas.

Undersökningar visar att den sociala rörligheten i USA är sämre än i länder som har lägre inkomstklyftor. Många jag träffat under min rundresa i USA tycker att det blivit svårare att jobba sig upp. Det går, men färre klarar det.

En professor jag pratade med i Colorado talar om ett kastsystem där talanger går förlorade när smarta fattiga ungdomar inte har råd att betala avgiften för högre studier.

Men så finns det de som tycker som den konservativa bonden i Iowa. Enligt honom handlar allt om vad du har för attityd. Den som tror på att lyckas kommer också att göra det på egen hand, enligt honom.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.