Hans situation är ett tecken på att mycket gått åt fel håll i Afghanistan. Tio år efter att han med höga förväntningar återvände till hemlandet förbereder sig 23-årige Abdul Hai på att flytta utomlands.

– 2001 var situationen mycket bättre, och jag hoppades att det fortsättningsvis skulle bli bättre och bättre dag för dag, säger Hai.

– I stället har det bara blivit sämre för varje dag.

Hai – som flyttade till Kabul från Pakistan efter talibanregimens fall år 2001 – söker nu turistvisum till det ena västerländska landet efter det andra. När han väl har kommit till ett västerländskt land, planerar han att begära asyl. Han säger att han har tappat tron på fred i Afghanistan, och han är orolig för hur det ska gå när de internationella Isaf­styrkorna börjar dras tillbaka.

– När talibanerna kommer tillbaka, kommer det att bli riktigt svårt. Det kommer att bli inbördeskrig, säger Hai, när DN träffar honom på en resebyrå i centrala Kabul, där han arbetar med bokföring.

I en annan del av den afghanska huvudstaden, förbereder sig också föraren Haroon Muhammad Rezai, 38 år, på att lämna landet.

Rezai bodde i Iran under talibanstyret, men återvände till Kabul efter att Hamid Karzai valdes till president. Livet blev inte vad han hade hoppats på.

– När vi kom tillbaka trodde vi att det skulle bli fred och att det skulle finnas nya arbetstillfällen. Så blev det inte, säger Rezai, som är bekymrad över sin ekonomi, sin säkerhet och för sina döttrars skolgång.

– Allting är dyrt i Kabul. För att få det att gå ihop måste vi flytta ut till provinserna. Men där är säkerhetsläget kritiskt, och det finns få möjligheter till utbildning, särskilt för flickor. Därför är den enda lösningen att lämna landet, säger fyrabarnsfadern.

Därför planerar han att flytta med sin familj tillbaka till Iran inom några månader. De kommer att smugglas över gränsen i en lastbil och bosätta sig i Teheran.

– Om säkerhetsläget blir bättre, kommer jag att besöka Afghanistan en gång om året, men jag tror inte att jag vill flytta tillbaka hit, säger Rezai.

Abdul Hai och Muhammad Haroon Rezai är inte ensamma. Det finns ingen tydlig statistik, men mot bakgrund av en oviss framtid och en allt sämre säkerhetssituation, ser många afghaner sig nu om efter möjligheter att lämna landet, enligt Martine van Bijlert, analytiker på en tankesmedja i Kabul.

– Nu är vi inne en period med mycket instabilitet: människor vet inte i vilken riktning situationen kommer att utvecklas, och många är pessimistiska inför framtiden. Det finns många unga som försöker lämna landet och många föräldrar söker efter möjligheten att skicka sina barn utomlands, säger hon till DN.

Men van Bijlert talar om fler anledningar än dåliga ekonomiska framtidsutsikter och hög arbetslöshet – även om detta också är en anledning.

– Om människor kände sig säkra på att situationen i landet är stabil, skulle färre vilja lämna landet. Men det handlar definitivt om mer än enbart möjligheter till arbete och utbildning. I samband med tillbakadragandet av Isafstyrkorna följer en osäkerhet om situationen kommer att förbli som den är i dag, eller om allt kommer att rivas upp.

För vissa familjer innebär en familjemedlem som bor utomlands en försäkring i det fall situationen i Afghanistan skulle bli ännu värre.

– Min far och bror har alltid sagt att jag borde lämna Afghanistan. En familjemedlem ska bo utomlands om något skulle hända här. Under talibanstyret, hade familjer med en familjemedlem i utlandet det mycket bättre, eftersom det inte fanns några arbeten här, säger 22-årige Khalil Shamal, som kommer från Kabul och som planerar att studera i USA i höst.

– Det är mina föräldrar som har bestämt att jag ska åka, säger 22-åriga Maryam Parvez, som inom några veckor sätter sig på ett plan till Amsterdam, där hon ska bo hos släktingar.

Precis som Abdul Hai, tillhör Parvez och Shamal landets unga elit – med bra jobb, utbildning och höga ambitioner.

De är medvetna om att de bidrar till en kompetensflykt från landet då de lämnar Afghanistan, men hävdar att de inte har något annat val.

– De flesta som utexamineras från universiteten kommer säkert att anställas i Afghanistan. Men de kan inte göra det. Det enda alternativet är att resa, säger Hai.

Det är inte bara att resa sin väg, inte ens för den utbildade eliten. Det är svårt för afghaner att få visum till västländer – vanligtvis ska de sökande kunna visa att de är välbärgade samt att de har inbjudningar från medborgare i landet för att få ansökan godkänd.

Därför reser några illegalt.

– Varje dag begär mellan tre och fem unga män visum här. Sedan ett år tillbaka, blir situationen i landet bara blir värre och värre, säger ”Muhammad” på en resebyrå som säljer turistvisum.

Det är inte billigt. Muhammad tar 35.000 dollar för ett turistvisum till Schengenländerna, och 45.000 för ett turistvisum till Kanada. Inte konstigt att det är dyrt, eftersom många måste mutas under processen.

– Pengar gör allting möjligt, säger Muhammad.

Det första Muhammads kunder brukar göra när de har landat på västerländsk mark på turistvisum, är att slita sönder sina pass och ansöka om asyl, säger han.

– Huvudskälet till att många vill flytta är säkerhet. Det andra skälet är ekonomin. Många tror att om de får jobb i Europa, kan de hjälpa familjen hemma i Afghanistan, säger Muhammad.