Giftslammet från dammläckan i Ungern sprider sig och har nu nått Europas näst största flod Donau. Myndigheterna i landet försöker förgäves stoppa katastrofen.
Vattenlivet är helt dött i den ungerska floden Marcal som ligger nära dammen som brast vid ett aluminiumverk i måndags. Trots myndigheternas åtgärder de senaste dagarna har ekosystemet förstörts av de höga pH-värdena.
Under gårdagen nådde det rödbruna slammet även Donau vars flodområde berör 15 europeiska länder. Experter tror däremot att spridningen begränsas eftersom floden är betydligt större.
– Baserat på våra nuvarande beräkningar kommer föroreningarna att stanna i Ungern, och vi hoppas att det kommer att nå Budapest med godtagbara pH-värden, säger Gabor Figeczky på WWF som i går besökte området tillsammans med experter.
Sammanlagt har en miljon kubikmeter rödbrunt slam forsats ut över bygden. De ungerska myndigheterna lägger hela skulden på aluminiumverket Magyar Aluminium. En brottsutredning har inletts, men myndigheterna vill inte uppge om den är riktad mot företaget eller enskilda anställda.
Provtagningar sker nu på flera håll vid de angränsande floderna och myndigheterna gör allt för att skydda de större europeiska vattenvägarna.
– Vi har vid flera tillfällen försökt att sänka de alkaliska nivåerna i Marcal genom syrahaltiga ämnen och gips, men utan framgång, säger Tibor Dobson, som leder det regionala katastrofarbetet, till den ungerska nyhetsbyrån MTI.
För tio år sedan inträffade en liknande olycka då en gruvdamm i Rumänien brast.
– Men den gången gick vattnet direkt ut i vattendrag och vidare ut i Donau. Ett par veckor senare kunde utsläppet spåras i Svarta havet. I det här fallet är det större landområden som är kontaminerade. Det betyder att föroreningarna ligger kvar och det finns en risk att gifterna kan spridas vidare med vinden, säger Anders Wörman, professor i vattendragsteknik på KTH.
Enligt honom är slammet ett koncentrat av olika gifter.
Efter ett akut skede med höga koncentrationer av det giftiga slammet finns det risk för kvarstående skador, menar ekotoxikolog Hans Borg på Stockholms universitet.
– Om man inte vidtar aktiva åtgärder för att bli kvitt tungmetallerna, finns det risk för långtidsverkan, säger han.
Även svenska myndigheter följer utvecklingen i Ungern. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tror man däremot att riskerna för att en liknande katastrof inträffar i Sverige är små.
– Vad vi känner till så har vi ingen liknande industri som den i Ungern. Däremot har vi dammar som innehåller gruvavfall i övrigt. Beroende på vad det är för malm så innehåller den tungmetaller i begränsade mängder, säger Mikael Eriksson, handläggare på enheten för farliga ämnen på MSB.