Det är skillnad på kaffe och kaffe

Dessa rader skrivs i São Paulo, en hektiskt brusande megastad. För hundra år sedan kom hälften av världens kaffe från stadens omgivningar. Brasiliens historia är skriven i kaffe: Det var kaffets uppsving i São Paulo som fick slavekonomin att kollapsa och det var överskottet från kaffet som förvandlade staden till ett av världens industri- och finanscentra.

São Paulo är skolboksexemplet på kaffets goda kraft. Men för många andra länder har kaffeberoendet blivit en börda. 25 miljoner människor har direkt och indirekt sin bärgning från den jemenitiska bärbusken, planetens näst oljan viktigaste handelsråvara.

Sedan Vietnam och andra asiatiska länder inledde febril plantering på 70-talet har marknaden dränkts i kaffe, och bara i Centralamerika har 300 000 jobb gått förlorade.

Kaffet var förr ofta harmoniskt integrerat med den tropiska växtligheten, och växte på regnskogens skuggade golv i artrika miljöer. Men avkastningen blir större om man hugger ned skogen, låter kaffebuskarna stå tätare och besprutar.

Samhällskostnaden för denna praktik - erosion, förgiftade vattendrag och artförluster - kommer inte på vår kafénota. Skräckexemplet på avskogning i kaffets namn är El Salvador.

Vad i all världen kan vi göra åt det? Ingenting, intill helt nyligen. Men lönsamhet och efterfrågan hänger samman, och liksom européers efterfrågan på icke-skövlat virke gjort det lönsamt för tropiska skogsägare att miljöcertifiera sina bestånd, så hjälper Rainforest Alliance, en organisation med säte i New York, oss att lägga vår röst för skonsam kaffeodling.

Miljökaffe är redan lönsamt. I Sverige erbjuder redan ett bolag kaffe stämplat med Rainforest Alliance´s gröna groda. Fler kommer att följa efter om kaffedrickarna ställer krav. Miljöstämplat kaffe är en hastigt expanderande bransch, och i USA, Italien, England och Japan har flera multinationella distributörer tvingats eller lockats ge sig med i leken.

Häromdagen gjorde vi ett återbesök på ett av Rainforest Alliance´s pilotprojekt i São Paulo: friskare kaffeplockare, anständiga löner, renare vatten, fågelsång och färre solskador hos barn är bara en del av den vinst som alstras då en person på andra sidan klotet beställer en viss sorts kaffe.

Det finns redan 6 519 kaffeplantager som drivs efter konceptet (de flesta i Amerika), 1 219 kakaofarmer (utan barnarbete), 333 bananplantager och ett växande antal citruslundar. De stigande priserna på "det goda kaffet" höjer lönsamheten för små, kooperativa och familjedrivna enheter - och ger således också ett socialt bonus i kaffets ojämlika länder.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut