Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Det finns fler förklaringar än filmen

Varför väcker en film där profeten Muhammed hånas en sådan våldsam vrede i stora delar av den muslimska världen? Hur stor är risken att upproren sprider sig ännu mer? DN:s Erik Ohlsson svarar på frågor om oroligheterna.

Det finns en utbredd uppfattning inom islam att Muhammed inte ens får avbildas. Att profeten över huvud taget gestaltas är med andra ord svårsmält för många muslimer. Extra laddat blir det förstås när det handlar om en avsiktlig kränkning, som i fallet med den aktuella filmen. Till detta kommer det senaste decenniets USA-ledda krig i Irak och Afghanistan, som av många muslimer, särskilt i tredje världen, uppfattas som ”krig mot islam”, eftersom offren i huvudsak är muslimer.

Är det en spontan reaktion mot filmen vi nu ser eller handlar det om mer välplanerade attacker?

Det förefaller vara både och. I attacken i Benghazi användes relativt avancerade vapen, som granatgevär, och enligt obekräftade uppgifter deltog militanta islamister från grupperingen Ansar al-Sharia i stormningen av det amerikans­ka konsulatet. De militanta islamisterna försöker naturligtvis använda ilskan över Muhammedfilmen för sina egna syften.

I Kairo och på andra håll verkar det däremot handla om spontan folklig vrede, med inslag av vad man måste kalla yrkesdemonstranter, som våldsamma fotbollshuliganer.

Hur stor är risken att dessa uppror och attacker sprider sig till fler länder?

Protesterna mot Muhammedfilmen har ju redan spritt sig, till bland annat Bangladesh och Iran (se grafiken här intill) – även om det handlar om ganska begränsade manifestationer. Att detta skulle utvecklas till mera utbredda väpnade våldsamheter förefaller däremot mindre troligt. Även om protesterna är spridda över världen, är det jämförelsevis få människor som deltar i varje enskilt fall.

Jag tror att de pågående protesterna kommer att följa samma mönster som bråket efter publiceringen av karikatyrerna av Muhammed 2005 och motståndet mot Floridapastorn Terry Jones, som hotade med att ordna bokbål av Koranen. Det vill säga, snabbt uppblossande protester som sprider sig hastigt men som också lugnar ned sig relativt snabbt.

Vilken roll spelar det USA-hat som finns i delar av Mellanöstern i dessa upplopp?

Det finns en utbredd folklig aversion mot USA – och framför allt mot Israel – i Nordafrika och i Mellanöstern som inte ska underskattas. USA betraktas som obrottsligt lierat med Israel, och misstänksamheten blir inte mindre av att de envåldshärskare som störtades under förra årets arabiska vår fick stöd av Washington.

Samtidigt ska man komma ihåg att det bara är ett fåtal av världens 1,6 miljarder muslimer som rättfärdigar våld för att försvara religionen.