Vladimir Putin har kommit att bli en av Rysslands mest populära politiker. Men när han 1999 först utsågs till premiärminister fick det ryska folket möta en relativt okänd profil.
Den som öppnade dörrarna för Vladimir Putins karriär var Boris Jeltsin, Rysslands förste demokratiskt valde president. Snabbt lyckades den anonyme byråkraten bli en omtalad världsledare. Men hans bakgrund präglas av enkla förhållanden.
Vladimir Vladimirovitj Putin föddes i dåvarande Leningrad den 7 oktober 1952, ett halvår senare avled Stalin. Putins uppväxt kantades av fattigdom. Hans far arbetade på en tågfabrik och hans mor var bland annat portvakt, affärsbiträde och undersköterska. En av Vladimir Putins äldre bröder stupade under kriget.
Tidigt växte intresset för spion- och agentromaner fram och tidigt började han med kampsporten judo. Vid 17-års ålder sökte han till KGB, Sovjetunionens underrättelsetjänst, där han fick svaret att återkomma när han fullgjort en högre utbildning. 23 år gammal utexaminerades han som jurist vid Leningrads Statliga Universitet och började arbeta för KGB.
Tre år senare träffade Putin sin blivande hustru, flygvärdinnan Ljudmila, på en blindträff. Samma år som dottern Maria föddes, 1985, flyttade familjen till Dresden i Östtyskland där Putin blev KGB-spion. Under tiden i Östtyskland föddes också dottern Jekaterina, 1986.
1990 återvände familjen till Leningrand och Vladimir Putin gav sig in i politiken. Först som underhuggare till stadens borgmästare, men när denne förlorade guvernörsvalet valde Putin i stället att rikta ambitionerna mot maktens korridorer i Moskva – där han snart gjorde något av en kometkarriär. Hans fru Ljudmila har beskrivit honom som en riktig ”arbetsnarkoman”.
Den 9 augusti 1999 utsågs Vladimir Putin till premiärminister. Med sin hårdföra ton mot de tjetjenska separatisterna vann han ryska folkets gunst. När så Boris Jeltsin den 31 december 1999 överraskande meddelade sin avgång hade Putin redan utkristalliserat sig som en given efterträdare. Som landets premiärminister föll det enligt konstitutionen på hans axlar att ta över den politiska ledningen i väntan på nyval. I mars 2000 blev Vladimir Putin vald till Rysslands president, redan i första valomgången hade han fått 52,5 procent av rösterna.
2004 återvaldes han med bred majoritet.
2008 tvingades han bort från presidentposten eftersom landets grundlag inte tillät att samma person kandiderar för tre mandatperioder i rad. Putin lyfter fram sin gunstling Dimitrij Medvedev som kandidat och han blir vald till Rysslands nye president. Samma dag som Medvedev svär presidenteden kommer beskedet att Putin blir landets premiärminister – på nytt.
Och nu kommer världen än en gång kunna se Vladimir Putin bli president. Den 24:e september meddelas att Medvedev kliver åt sidan och att Putin blir partiet Enade Rysslands presidentkandidat i valet 2012.
Men beskedet har väckt kritik. Bland annat har den siste Sovjetledaren Michail Gorbatjov varnat för konsekvenserna om Putin blir president igen. ”Inget kommer att gå framåt om det inte genomförs radikala förändringar – att hela systemet byts ut”, sa Gorbatjov till ryska medier kort efter beskedet.
Även Rysslands finansminister Aleksej Kudrin har reagerat. Han klargjorde att han inte ville sitta kvar i regeringen om Medvedev byter plats med Putin. Konsekvensen blev att Kudrin tvingades avgå.
Under Putins tid vid makten har levnadsvillkoren höjts och många ryssar har kunnat uppleva att de fått det bättre jämfört med hur det var under Jeltsins tid. Putin har kunnat rida på vågen av ekonomisk utveckling. Han har drivits av en vilja att göra Ryska federationen till en stormakt och hans tuffa linje mot Tjetjenien har uppskattats av många väljare. Samtidigt har Putins politik inneburit ett mer auktoritärt styre och pressfriheten har begränsats. Mänskliga rättighetsorganisationer har vid upprepade tillfällen riktat kritik mot den ryska statens trakasserier och övergrepp mot meningsmotståndare.