Det här innebär överenskommelsen med Nordkorea

1. Vad betyder överenskommelsen?

I grova drag innebär avtalet att Nordkorea inom två månader förbinder sig att stänga kärnreaktorn i Yongbyon och släppa in utländska inspektörer och i gengäld garanteras olja och säkerhet.

I ett första steg rör det sig om 50.000 ton olja, som de övriga fem länderna i samtalen ger Nordkorea i hjälp. Om Nordkorea också tar nästa steg och fullständigt nedmonterar sitt kärnvapenprogram ska det ge landet ytterligare 950.000 ton olja om året.

USA tar även bort Nordkorea från listan över terrorstater, och avslutar de ekonomiska sanktionerna, som infördes efter den nordkoreanska provskjutningen av kärnvapen i oktober.

USA och Nordkorea ska också återuppta diplomatiska förbindelser.

2. Om ett avtal skrivs på - kan man då lita på att det hålls?

En lösning ser närmare ut än på länge, men när det gäller dessa förhandlingar som pågått i mer än tre år, säger erfarenheten att ingenting är säkert förrän det är genomfört i praktiken.

I September 2005 var optimismen stor när parterna kommit överens förra gången. Uppgörelsen påminde då om den som nu arbetats fram igen. Men den gången föll överenskommelsen samman efter att USA fryst konton i en bank i Macau tillhörande den nordkoreanska eliten. Banken misstänktes vara inblandad i att prångla ut skickligt förfalskade hundradollarsedlar, och ägna sig åt pengatvätt.

Detta är dessutom bara ett första steg på en lång väg av samtal, överenskommelser och genomförande som krävs för att saken ska kunna sägas få en lösning.

3. Finns det fortfarande fallgropar?

I avtalet står att Nordkorea ska stänga en reaktor. Vad som ska ske med landets hela kärnvapenprogram är mer osäkert. Om detta kommer det att förhandlas länge.
En annan fråga gäller de kärnvapen som Nordkorea redan hunnit framställa.

Kritik hörs dessutom redan i USA och Japan. Japan anser sig inte kunna bidra med oljestöd till Nordkorea så länge ingen lösning nås när det gäller japaner som tidigare kidnappats och hållits i förvar av Nordkorea.

I USA kritiseras förslaget av bland annat den före detta FN-ambassadören John Bolton, för att sända" helt fel signaler". Och för att uppmuntra länder till dåligt uppträdande.