Världen

Det kurdiska dilemmat nu i konfliktens centrum

Foto: MUJAHED ABUL JOUD

Syrienkrigets brännpunkt har flyttats till Azaz, bara sex kilometer från Natolandet Turkiets gräns. Syriens kurder har hamnat i mittpunkten i den alltmer såriga och komplicerade konflikten.

På måndagen dödades minst fjorton civila i en serie flyganfall mot flera olika byggnader i Azaz, bland annat bombades en klinik där barn vårdas, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Det är inte bekräftat vem som ligger bakom attackerna. Den turkiske premiärministern Ahmet Davutoglu anklagar Ryssland.

Tiotalet mil västerut, i samhället Maaret al-Numan, flygbombades ett sjukhus som drivs av Läkare utan gränser (MSF). 15 MSF-anställda befaras vara döda, säger Massimiliano Rebaudengo, Syrienansvarig för Läkare utan gränser.

På måndagen besköts också omgivningarna kring Azaz av turkiskt artilleri för tredje dagen i rad. Målet är den Syrienkurdiska YPG-milisens soldater. YPG rycker för närvarande fram mot Azaz från sin position i den kurdiska enklaven Afrin cirka sex mil från Turkiets gräns. Samtidigt uppges en rebellallians, av kurdiska, assyriska och arabiska styrkor, ha intagit 70 procent av den strategiskt viktiga staden Tal Rifaat, som ligger cirka 1,5 mil söder om Azaz i närheten av den turkiska gränsen, rapporterar TT.

Den syrienkurdiska offensiven är det senaste kapitlet i den till synes lika ändlösa som obarmhärtiga berättelsen om Syrienkriget.

En stor del av den kurdiska minoriteten – mellan två och tre miljoner – i Syrien bor i landets nordöstra hörn, i mer eller mindre självstyrande distrikt, ”kantoner”, som de själva kallar för Rojava eller västra Kurdistan.

Området hamnade i fokus för drygt ett år sedan, när den sunniextrema terrorsekten Islamiska staten (IS) försökte invadera den syriska staden Kobane, som i huvudsak befolkas av etniska kurder.

Massflykten av civila över gränsen till Turkiet och kurdernas heroiska väpnade motstånd mot IS, som så småningom fick stöd av amerikanskt stridsflyg, dominerade ett kort tag världsnyheterna.

I januari förra året tog Syrienkurderna tillbaka kontrollen över Kobane. Sedan dess har Islamiska staten tryckts tillbaka i denna del av Syrien, tack vare den kurdiska YPG-milisen, understödd av USA-koalitionens flyg.

Syrienkurdernas militära framgångar har inte betraktats med blida ögon av Turkiet. För Turkiet är det minst sagt problematiskt att YPG-milisen har starka band med PKK, det kurdiska separatistparti som Ankara bekämpat i decennier.

YPG:s koppling till PKK har varit diplomatiskt knepig också för USA, som vill undvika att konfrontera sin Natobroder Turkiet, men som inte heller kan undvara kurdernas stridsduglighet i kampen mot IS.

Det kurdiska dilemmat ställdes på sin spets när den syriska oppositionen diskuterade vilka grupperingar som skulle skickas till de FN-ledda fredsförhandlingarna om Syrien som påbörjades i Genève i slutet av januari.

Turkiet krävde av FN att Syriens kurder inte skulle bjudas in till samtalen. USA tvingades till samtycke.

Rysslands intervention i Syrienkriget har komplicerat spelplanen ytterligare. Drygt fyra månader av ryska flygattacker i norra Syrien mot framför allt de väststödda oppositionsgrupperna har öppnat en möjlighet för YPG att expandera det kurdiska territoriet.

Det gör kurderna inom ramen för Syriens Demokratiska Front (SDF), en allians där bland annat den arabiska stammilisen al-Shammar ingår.

I slutet av förra veckan intog YPG:s infanteri och pansar flygbasen Menagh norr om Aleppo, som intogs av Fria Syriska Armén från al-Assads styrkor i slutet av 2012. Sedan dess har basen tidvis hållits av Islamiska staten.

Vilken grupp i oppositionen som senast kontrollerade Menagh råder det delade meningar om.

Enligt YPG var det den terrorstämplade jihadiströrelsen Jabhat al-Nusra.

Andra källor anger att det var Ahrar al-Sham som drevs bort, en gruppering som visserligen stämplas som islamister men samtidigt betraktas som rumsrena nog att delta i fredsförhandlingarna.

Nu vänds vapnen mot Azaz, en sömnig landsortshåla på den anatoliska slätten, tidigare mest känd för sina potatisåkrar och för det stora slag som stod här 1125 mellan kristna korsfarare och de turkiska seldjukerna. Men under det allt blodigare syriska inbördeskriget har Azaz åter hamnat i blickpunkten på grund av sitt strategiska läge – man ser den turkiska systerstaden Kilis blygsamma men ändå höghus en bit bort på slätten. Den som behärskar Azaz har också kontroll över transporterna till och från Turkiet.

Just nu domineras Azaz, som är översvämmat av civila som nyligen flydde Aleppo, av oppositionsgrupperingen al-Shamiyafronten, som får stöd av USA.

Om YPG-alliansen går in i Azaz, med ryskt-syriskt flygunderstöd, hamnar USA:s bryderi i öppen dager.. Vem av ”vännens fiende” ska få stöd, och vem ska få på båten – kurder eller turkar?

Foto:

Klicka på grafiken för att se en större version.