Enligt de flesta beräkningar har omkring 100.000 irakier dött på grund av våldsamma omständigheter under USA:s invasion av Irak. Om man räknar in sjukdom, svält och andra umbäranden orsakade av kriget har omkring 600.000 irakier dött, enligt en undersökning, visserligen omdiskuterad.

De amerikanska förlusterna är över 4.000 döda soldater. Omkring tre gånger fler irakiska soldater sägs ha omkommit.

Den 20 mars 2003 börjar USA:s missiler och bomber falla över Bagdad. De följande dagarna rullar amerikanska och brittiska marktrupper in i Irak.

Tre veckor senare, den 9 april 2003, har man huvudstaden under kontroll. Saddam Hussein är störtad och jakten på honom och hans medarbetare inleds. Bilden av hur amerikanska soldater snor ett rep runt halsen på Saddamstatyn på Paradistorget i centrala Bagdad och fäller den till marken kablas ut över världen.

Den 1 maj samma år framträder USA:s dåvarande president George W Bush ombord på örlogsfartyget Abraham Lincoln under banderollen: ”Mission Accomplished”, det vill säga: Uppdraget är utfört.

Samma månad förbjuder USA:s ockupationsadministration det styrande Baathpartiet och upplöser den irakiska armén och polisen.

I juli 2003 inleds det sunniarabiska upproret mot USA. Briserande bomber blir vardag i Irak. Olika attentat har också utförts av shiamuslimska grupper.

I december 2003 grips Saddam Hussein i hemstaden Tikrit.

I september 2004 går FN: s dåvarande generalsekreterare, Kofi Annan, ut i BBC och säger att USA:s invasion i Irak stred mot FN-stadgan och därmed var olaglig.

Val till en övergångsadministration hålls i januari 2005. I april samma år väljer parlamentet kurden Jalal Talabani till president. En rättegång mot Saddam inleds i oktober, han döms till döden och avrättas i december 2006.

Som mest finns omkring 170.000 amerikanska soldater i Irak, detta under president George W Bushs så kallade "surge" 2007, då extra trupper skickades till landet för att komma till rätta med det skenande terrorvåldet.

I september 2007 skjuter det privata säkerhetsföretaget Blackwaters säkerhetsstyrkor ihjäl 14 civila irakier i centrala Bagdad. Händelsen leder till kraftiga protester och åtal som, i januari 2010, läggs ned.

Fem år efter Saddams fall, 2008, finns något färre - 158.000 soldater - i landet. USA och dess allierade utkämpar fortfarande strider dagligen tillsammans med irakiska säkerhetsstyrkor mot militanta grupper.

I USA växer missnöjet under samma år. Kriget som en allt tyngre ekonomisk börda gör det till en nyckelfråga i presidentvalskampanjen. Barack Obama låter meddela att han avser att avsluta kriget i Irak om han skulle bli president. Istället vill han ge högsta prioritet till att bekämpa talibanerna och terrornätverket al-Qaida i Afghanistan.

När Barack Obama tillträder som president i januari 2009 har USA cirka 140.000 soldater i Irak. Som president är han tydlig med att inga ska vara kvar i landet den 1 januari 2012.

Den så kallade Fort Hood-massakern, då 13 dödades och 30 skadades, väcker ny kritik mot den amerikanska närvaron i Irak under 2009. Samtidigt minskar antalet civila som dödas, i jämförelse med året innan, med 50 procent.

I februari 2010 är antalet amerikanska soldater i Irak, för första gången sedan 2003, färre än 100.000.

På torsdagen lämnade den sista stridande amerikanska soldaten Irak. Ändå finns 56.000 soldater kvar i landet. 50.000 av dem ska enligt planerna stanna där även efter den 31 augusti, det datum då USA formellt avslutar den stridande fasen av Irak-operationen. De ska arbeta med rådgivning och utbildning av irakiska militärer.