15 februari:
Inspirerade av revolutionerna i Tunisien och Egypten protesterar demonstranter i Benghazi mot fängslandet av människorättsaktivisten Fathi Terbil. Inom några dagar rapporteras protester från flera håll. När den libyska regimens säkerhetsstyrkor skjuter skarpt mot demonstranter eskalerar protesterna än mer.
22 februari:
Muammar Khaddafi säger i ett tv-tal att islamister och drogade ungdomar ligger bakom upproret. Flera avhopp av ministrar och personer som står nära Khaddafi.
26 februari:
Nationella libyska rådet bildas av rebellerna och Benghazi i östra Libyen blir rebellernas huvudstad. Rebellerna avancerar västerut från Benghazi mot oljehamnarna Raz Lanuf och Brega men möter Khaddafitrogna styrkor. Strider rasar även i flera andra städer, som Misrata och Zawiya.
Mars:
Inbördeskriget trappas upp och civilbefolkningen drabbas hårt i de städer som utsätts för flygbombning och beskjutning av Khaddafis styrkor.
17 mars:
FN:s säkerhetsråd beslutar att införa en flygförbudszon över Libyen för att ”med alla medel skydda civilbefolkningen”.
19 mars:
Franska plan utför FN-koalitionens första attacker mot Libyen. Libyska flygplan, flygfält, stridsvagnar och militärkonvojer hör till de första målen. Regimens styrkor pressas västerut, bort från Benghazi.
24 mars:
Nato tar över ledningen av den militära insatsen i Libyen. Bombningar mot militära baser i Tripoli och på andra håll fortsätter. I flera städer rasar hårda strider mellan rebeller och regimens trupper. Hårt drabbade är bland annat Misrata, Zintan och Zawiya.
April:
Både framgångar och reträtter – för båda sidor. Rebellerna lyckas driva bort Khaddafis styrkor från Misrata, men striderna fortsätter på andra håll, och under sommaren ser det alltmer ut som om ett militärt dödläge etablerats.
1 april:
Sveriges riksdag tar beslut om att delta i Natoinsatsen i Libyen. Beslutet gäller en styrka på 250 personer, som ställs till förfogande i tre månader. Åtta Gripenplan spanar för att upprätthålla flygförbudzonen. I juni förlängs insatsen, men förändras något och tre stridsflygplan tas hem.
12 augusti:
Rebellerna tar kontroll över Zawiya och andra strategiska områden i Tripolis närhet och avancerar för första gången mot Tripoli från flera håll. En vecka senare inleds vad som ser ut att vara slutstriden om Tripoli.
21 augusti:
Rebellerna tågar in på Gröna torget i Tripoli utan att ha mött något direkt motstånd från regimens styrkor. Khaddafis söner Saif Islam och Mohammed tillfångatas. Var Khaddafi befinner sig är ännu oklart.
22 augusti:
Hårda strider äger rum vid Khaddafis högkvarter i Tripoli. Sent natten till tisdagen dyker Saif Islam, som rebellerna påstått sig ha tillfångatagit, upp vid ett hotell där många utländska journalister bor.
23 augusti:
Striderna fortsätter vid Khaddafis högkvarter. Rebellerna lyckas på dagen inta Khaddafis befästa militärbas och går också in i Khaddafis eget bostadshus som delvis plundras. Det är oklart var Muammar Khaddafi befinner sig.
24 augusti:
Området kring hotell Rixos, där ett 30-tal journalister suttit inspärrade i flera dagar, blir skådeplatsen för nya hårda strider mellan rebeller och regimtrogna. Journalisterna kan senare på dagen evakueras. Fyra italienska journalister kidnappas i västra Libyen, nära den Khaddafikontrollerade staden Zawiyah. Nationella övergångsrådet utlyser en belöning och amnesti för den person som kan fånga Muammar Khaddafi död eller levande.