Den 22 juli 2011, vid 15.30-tiden skakas centrala Oslo av en explosion på Akersgata, mitt i regeringskvarteren. Alla fönster och bottenvåningen på byggnaden som drabbas av explosionen sprängs bort. Även flera byggnader i närområdet skadas och fönsterrutor flera hundra meter bort exploderar.
Nästan exakt två timmar senare, medan de flesta polisstyrkorna befinner sig i Oslo, kommer rapporter om skottlossning på Utøya väster om Oslo där AUF, Arbeidarpartiets ungdomsförbund, har sommarläger.
När polisens insatsstyrka vid 18.25 går i land på Utøya har Anders Behring Breivik gått runt kallblodigt och skjutit ihjäl ungdomar på ön. Några minuter senare grips han, utan att göra motstånd. Vid gripandet har han fortfarande stora mängder ammunition kvar.
Vid 21-tiden är uppgifterna om antalet skadade och döda i de två dåden fortfarande knapphändiga, men rykten sprids om att många ska ha skjutits ihjäl på Utøya.
Polisen bekräftar senare att nio har dödats på ön och sju vid bombdådet i Oslo.
Norges justitieminister Knut Storberget (AP) säger vid en presskonferens att gärningsmannen som gripits var norsk medborgare. Bilden av Anders Behring Breivik, som tidigare har uttryckt högerextrema åsikter, klarnar allt eftersom.
Lördagen den 23 juli
Omfattningen blir allt tydligare, allt hemskare.
Vid en presskonferens tidigt på morgonen presenterar norska polisen nya fakta. Polisen bekräftar att minst 80 ungdomar har dödats vid de norska Socialdemokraternas ungdomsläger på Utøya.
Under morgonen höjs dödssiffran ytterligare, och polisen säger att minst 84 personer har skjutits till döds på ön.
Fasansfulla historier från de som överlevt strömmar in i massor, den ena otäckare än den andra.
Anders Behring Breivik misstänks nu ha varit inblandad i båda dåden, säger polisen. Brotten rubriceras som terrorhandlingar.
På eftermiddagen bekräftas ett 85:e dödsoffer.
Sent på lördagen sprids ett 1.500 sidor långt och kraftigt islamfientligt dokument som skickats till flera före terrorattackerna. Det visar sig vara Anders Behring Breiviks terrormanifest och visar att han har planerat planerat dådet i nio år.
Kort före midnatt erkänner Behring Breivik terrorangreppen.
Söndag den 24 juli
Dödssiffran stiger ytterligare, till 93 människor. Bland dem finns en polisman som varje år har fungerat som vakt på ungdomslägret på Utøya.
Här kan du läsa mer om söndagen.
Måndag den 25 juli
Häktningsförhandlingar hålls mot Behring Breivik, bakom stängda dörrar trots att den gripne önskat annorlunda. Oslo tingsrätt beslutar att han ska häktas i åtta veckor misstänkt för terrorbrott. De fyra första ska han vara isolerad från medier, brev och besök.
Polisen justerar också ned siffran över antalet döda. Totalt bekräftas 68 döda på Utøya och åtta döda efter bombdådet i Oslo.
Över hela Norge går människor i ros- och fackeltåg till minne av dem som fick sätta liver till i terrorattackerna. Till Rådhusplatsen i Oslo har 150.000 människor anslutit.
Här kan du läsa mer om måndagen.
Tisdag den 26 juli
Åklagaren Christian Hatlo säger att Anders Behring Breivik riskerar upp till 30 års fängelse om han döms för brott mot mänskligheten i enlighet med den norska strafflagens paragraf 102.
Enligt uppgifter ska Behring Breivik ha haft förra statsministern Gro Harlem Brundtland som huvudmål för attacken. Han har haft kontakter med brittiska islamfientliga nationalister i English Defence League.
Behring Breivik får extra bevakning för att hindra att han tar sitt liv.
En första lista med omkomna publiceras. Den har fyra namn.
Här kan du läsa mer om tisdagen.
Onsdag den 27 juli
Norsk polis misstänkte Anders Behring Breivik för bombdådet i Oslo redan innan han greps på Utøya. Han identifierades tack vare att hans hyrbil fångades på en övervakningskamera i regeringskansliet.
Den 32-årige polske mannen som misstänks ha sålt kemikalier till Anders Behring Breivik riskerar upp till åtta års fängelse.
Den lokala polisen håller presskonferens. Insatsledaren Håvard Gåsbakk berättar om gripandet. Behring Breivik stod med händerna i vädret när poliserna kom emot honom.
Norska staten ska täcka en del av begravningskostnaderna för offren. Det ska också tillsättas en kommission som ska gå igenom terrorattackerna.
En ny lista med 13 omkomna offentliggörs. Sammanlagt 17 namn har publicerats.
Om inte ett underjordiskt garage vid regeringskansliet tagit emot smällen kunde resultatet har blivit mycket värre, säger bombexperten Per Nergaard till VG Nett.
Här kan du läsa mer om onsdagen.
Måndag den 19 september
Breivik omhäktas och sitter fortsatt isolerad med starka restriktioner på Ilafängelset utanför Oslo.
Måndag den 14 november
Breivik omhäktas igen och anhöriga till offren och överlevande från massakern möter honom i rättssalen.
Måndag den 28 november
En rättspsykiatrisk undersökning konstaterar att Breivik lider av paranoid schizofreni. Därmed ska han dömas till rättpsykiatrisk vård och inte fängelse. Resultatet kritiseras skarpt av anhöriga och experter.
Fredag den 13 januari 2012
Oslo tingsrätt bestämmer att en ny undersökning ska genomföras.
Måndag den 6 februari
Breivik omhäktas ännu en gång och gör en högerextremistisk hälsning när han kommer in i rättssalen. Han tillåts hålla ett kortare anförande och motiverar sina handlingar med att han är soldat med uppdrag att stoppa islams utbredning över Europa.
Tisdag den 10 april
Den andra rättspsykiatriska undersökningen slår fast att Breivik inte är psykiskt sjuk.
Fredag den 13 april
Breivik hävdar att han agerat i nödvärn. Därför blir försvarets linje under rättegången att han bör frikännas.
Måndag den 16 april
Rättegången inleds på måndag och beräknas pågå i tio veckor. Tingshuset i Oslo har byggts om för att kunna härbärgera alla besökare. Rättegången sänds via videolänk till 17 andra tingsrätter över hela Norge. Senast den 20 juli ska en dom vara klar.