Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Detta vet vi om militärkuppen i Turkiet

Delar av militären genomförde en kupp natten mot lördagen.
Delar av militären genomförde en kupp natten mot lördagen. Foto: Gurcan Ozturk/AFP

En grupp ur den turkiska militären försökte under natten mot lördagen att ta makten i landet. Minst 265 personer har dödats under kuppförsöket och tusentals personer ur militären har gripits. Flera höga militära befäl har avsatts efter att president Erdogan uttryckt att han ska ”städa upp” i militären efter att kuppförsöket misslyckades.

  • Styrkor ur den turkiska militären påbörjade ett försök till statskupp i Turkiet vid 21.30-tiden på fredagen svensk tid. Kuppmakarna tog kontroll över strategiska positioner i Ankara och Istanbul. Eldstrider och explosioner rapporterades från båda städerna och pågick under natten.
  • De lyckades dock inte oskadliggöra Turkiets president ­Recep Tayyip Erdogan, som befann sig i Marmaris i södra delen av landet. Han återvände sedan på lördagen till Istanbul.
  • Turkiets president gick ut i en tevesänd intervju via sin mobil där han uppmanade Turkiets invånare att ge sig ut på gator och torg för att försvara regeringen.
  • Under några dramatiska timmar var utgången av kuppförsöket osäker då attackhelikoptrar angrep mål på marken och sköt missiler mot parlamentsbyggnaden i Ankara.
  • Minst 265 människor dödades, varav 161 var civila, i samband med kuppförsöket. Över 1.440 människor har skadats. Personal i militären har gripits och siffran över antal frihetsberövade totalt uppgår till omkring 6.000, rapporterar Reuters. 
  • Samtidigt pågick en utrensning i militären och rättssystemet. Mer än 2.800 militärer har gripits och fem generaler och 29 överstar har avsatts. 2.745 domare har också avsatts och en domare är frihetsberövad.
  • All flygtrafik stoppades i Turkiet vilket ledde till kaos på flera flygplatser och en oviss väntan för resenärer. UD gick på fredagskvällen ut med en avrådan från alla onödiga resor till Turkiet. Flera svenska charterbolag ställde in sina resor till Turkiet. Flygen kom under lördagen igång igen och SAS meddelade sent på kvällen att de hade återupptagit sin trafik.
  • Vid lunchtid på lördagen, svensk tid, landade en militärhelikopter i Grekland och åtta män från Turkiet ombord som sökte politisk asyl, enligt Reuters.
  • President Erdogan sade tidigt på lördagen att kuppförsöket var över och att de ansvariga ska få ”betala ett högt pris” för det som inträffat.
  • Enligt Turkiets tillfälligt utsedde biträdande generalstabschef, Ümit Dündar, deltog de högsta cheferna för flygvapnet, gendarmeriet och vissa enheter ur armén och flottan i kuppförsöket.
  • Erdogan har riktat misstankar mot den så kallade Gulenrörelsen som leds av den turkiske exilpredikaren Fethullah Gulen, att ligga bakom kuppförsöket. Gulenrörelsen har dock förnekat inblandning och ledaren själv har fördömt kuppen.
  • Turkiet krävde på lördagen att USA ska utlämna Gulen till Turkiet. USA:s utrikesminister John Kerry sade att man förutsätter att Turkiet inkommer med ”bevis som klarar en granskning”.
  • Den turkiske premiärministern Binali Yildrim har sagt att regeringen överväger att göra ändringar i lagen för att säkerställa att ett liknande kuppförsök inte händer igen. Han uteslöt inte att det kan innebära att dödsstraffet återinförs, enligt Reuters.
  • Tusentals personer samlades sent på lördagen på flera torg runt om i Turkiet för att visa sitt stöd för regeringen och missnöje över kuppförsöket. 
  • Regeringar världen över har uttalat stöd för den folkvalda regeringen under president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiet har en lång historia av militärkupper

Landet utropades som självständig republik i oktober 1923 och den militära eliten har varit framträdande i den turkiska politiken.

1960: Den första kuppen i Turkiska republiken ägde rum i 1960 till följd av ökade spänningar mellan den turkiska regeringen och oppositionen.

Undantagstillstånd infördes tidigt under året och i maj tog armén kontrollen. Turkiske premiärminister Adnan Menderes togs till fånga och avrättades året därpå, tillsammans med utrikesministern och finansministern. Under juntan infördes senare en mer demokratisk författning, med mer politisk frihet. General Cemal Gürsel tog över och som både president och premiärminister och ledde landet till 1965, då Süleyman Demirel bildade en stark regering.

1971: Sex år senare var det på nytt oro i Turkiet som drabbats av ekonomisk kris och skenande inflation. Armén gick in och tvingade premiärminister Süleyman Demirel att avgå.

1980: I september genomför militären en kupp och inför undantagstillstånd och upplöser regeringen. 1983 återgick landet till civilt styre.

1997: Militären sätter hård press på premiärminister Necmettin Erbakan, som känner sig tvingad att acceptera en rad ”rekommendationer”. Hans koalition tvingas senare att avgå.

Källor: Al Jazira, BBC, NE

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.