DN:s Washingtonkorrespondent Michael Winiarski är på plats i det skalvdrabbade Haiti. Han fick plats ombord på ett sexsitsigt flygplan och landade i Port-au-Prince på torsdagen.
Hur såg det ut från luften när ni gick in för landning på Port-au-Princes flygplats?
– Vi bröt igenom molnen och ett landskap öppnade sig, som hämtat ur Dantes inferno. Det var inte bara värre än jag kunde föreställa mig – det övergick mänskligt förstånd. Jordbävningskatastrofens omfattning är helt enkelt större än vad mänskliga sinnen kan ta in.
Hur slår katastrofen mot skilda grupper i Haiti?
– Olika beroende på samhällsklass. Och hur man har turen att bo. Tanya Brendt, en kvinna som jag träffade på den kaotiska flygplatsen med sitt lilla barn i famnen, hade turen att befinna sig utomhus med sin dotter när jordbävningen kom vid femtiden i tisdags. En amerikansk präst som deltar i hjälparbetet berättade för mig att de människor som klarat sig bäst paradoxalt nog är de allra fattigaste som bor i lerhus och halmhyddor. De som bor i ”lite finare” hus, illa byggda med betongblock utan armering, har ofta stängts in i rasmassorna.
Hur är säkerhetsläget i Port-au-Prince?
– Det förvärras nu, i spåren av allt svårare brist på vatten och mat. Plundrare härjar. Enligt människor jag talat med börjar det bli riktigt hotfullt och farligt. Själv tillbringar jag natten mellan torsdag och fredag på flygplatsen, väljer att undvika staden när det blir mörkt.