Hur ser det ut så här långt med deltagandet, när valdagen nu närmar sig sitt slut – känner sig amerikanerna manade att gå till valurnan och säga sin mening, eller är det resignation som gäller?

– Jag har ännu inte sett några siffror på röstbenägenhet. När jag har talat med folk utanför huvudstaden Washington (här förekommer inget kongressval, eftersom District of Columbia inte har några företrädare i vare sig representanthuset eller i senaten) är demokrater påtagligt apatiska, medan republikaner tänker rösta.

– En rapport från Philadelphia, i ett tungt demokratiskt distrikt, talar om få människor som köar för att rösta. Det är republikanerna som är motiverade och uppeldade, och det är därför de kommer få stora framgångar över hela landet. Även i Pennsylvania.

Har det dykt upp några skandaler på nationell nivå i valspurten, eller är en valrörelse inför ett kongressval en strikt delstatsangelägenhet och därmed inte lika fingerfärdigt orkestrerad av partierna som ett presidentval?

– De smärre ”skandaler” som har varit är på lokal nivå, men valet i stort sett är en förtroendeomröstning om de styrande i Washington i vid mening. Oron för de dåliga tiderna och den höga arbetslösheten är lika stor över hela landet. Annars är det är ganska mycket lokala frågor och lokala kandidater som bestämmer de konkreta valduellerna.

– Ett exempel på en ”lokal” faktor är senatsvalet i Alaska, där Tea Party-kandidaten Joe Miller med Sarah Palins stöd slog ut republikanernas sittande senator Lisa Murkowski i primärvalet. Hon gav dock inte upp, utan ställde upp som en oberoende ”write in”-kandidat, vilket betyder att väljarna själva ska skriva kandidatens namn rättstavat på valsedeln (vilket i sig är en utmaning). Till de mångas överraskning har hon tagit ledningen i opinionsundersökningarna. Eftersom valet till USA-senaten står och väger, och Alaska är den sista som räknas – vallokalerna stänger först på onsdag morgon svensk tid – kan det slutliga avgörandet komma från Alaska.

Hur har president Barack Obama själv valt att agera inför valet, en alltför aktiv roll kanske inte faller i god jord när det handlar om ett kongressval där kandidaterna har att blidka väljare på hemmaplan?

– Det är riktigt att det inte är överallt som den tidigare så populäre Obama har varit välkommen som vallokomotiv för utsatta demokratiska kandidater. Därför har han gjort ett begränsat antal valturnéer till utvalda delstater där han inte tros göra mer skada än nytta för den demokratiske kandidaten. Den nationella stämningen – som är mot ”Washington”, mot president Obama, mot höga skatter och en maktfullkomlig federal stat – färgar av sig överallt.

– Ett exempel är West Virginia, där den oerhört populäre demokratiske senatorn Joe Manchin III hotas av sin republikanske motståndare John Reese. West Virginias viktigaste näring är kolgruvor, så därför har Manchin för att ha en chans ansett sig tvungen att ta avstånd från Obamas ambitiösa klimatpolitik som bland annat innefattar beskattning av koldioxidutsläpp.