Polisbilar sattes i brand och butiker stod i lågor, uppger kinesiska och internationella nyhetsbyråer. Hundratals civila invånare gav sitt stöd till de munkar som sedan i måndags fredligt demonstrerat mot hur kinesiska myndigheter berövar dem religiös frihet. De upptrappade oroligheterna i Lhasa är de svåraste i Tibet på 20 år.

Våldsamheterna kommer vid en känslig tid för Kina inför sommarens olympiska spel i Peking. Kina anklagade under fredagen anhängare till Dalai lama, Tibets andlige ledare, för att ha legat bakom oroligheterna.

Laman själv förklarade i ett uttalande från sin exil i norra Indien att protesterna "är ett resultat av den folkliga förbittringen mot Kinas brutala våld för att bibehålla kontrollen över Tibet":

- Jag vädjar till den kinesiska ledningen att sluta att använda våld och i stället inleda en dialog med det tibetanska folket, förklarade laman, enligt AFP.

Protesterna började i måndags som fredliga marscher då tibetanska munkar vandrade längs gator i Lhasa.

Händelserna är ett resultat av den politik som iscensatts och som kuvar religiös frihet och undergräver Dalai lamas auktoritet och det självstyre som Tibet lovats från Peking, hävdar organisationen International campaign for Tibet i ett uttalande.

Sedan Tibet fick järnvägsförbindelse med Peking för snart två år sedan och antalet inflyttade etniska kineser snabbt vuxit, tycks det som om den tibetanska gruppen av befolkningen vägrar att låta sig assimileras.

Munkarna säger att de allt oftare och allt grövre blir trakasserade av de uttalat religiöst ointresserade myndigheternas inblandning i deras buddistiska religion.

Sedan protesterna började i måndags har tre kloster kring Lhasa omringats av polis och militär.

Vid Drepungklostret har två munkar, till synes i självmordsförsök och som protest, skurit sig i bröstet och i handlederna, uppger Radio Free Asia.

Munkarna vid Seraklostret vägrar också att sova tills de får igenom sina krav, som gäller religionsfrihet, och inte krav på tibetansk självständighet som kommunistpartiets ledning i Peking ofta anklagat munkarna för att söka.

Tibet angreps militärt av Kina 1950 och har sedan 1951 styrts från Peking. Relationerna mellan kommunistpartiet och tibetanernas andlige ledare Dalai lama, som flydde i exil 1959, har ofta varit dåliga. Förhandlingar har förts mellan parterna, men Dalai lama kallas ännu för "självständighetsivrare" av ledarna i Peking.

Kina har efter veckans protester i Lhasa stoppat utländska bergsbestigare från att påbörja expeditioner uppför den norra sidan av Mount Everest, på den kinesiska sidan, tills efter att OS-facklan förts upp den vägen. Landet har även bett Nepal att stoppa expeditioner under våren, uppenbarligen för att Kina är oroat av protester.

I början av veckan omringade civila tibetaner poliser som försökte ingripa då munkar skrek slagord utanför ett tempel i centrala Lhasa. När polisen fick förstärkning greps munkarna, men det var också ett tecken på att delar av civilbefolkningen hade en önskan om att göra gemensam sak med munkarna.

Munkarnas protester i Burma blev av allt att döma en påminnelse för den kinesiska partitoppen om den andliga styrkan och sprängkraften hos munkarna även i Tibet.