Att straffa människor med döden har varit en tämligen normal ordning så länge mänsklig verksamhet har dokumenterats. Straffrätten har i århundraden präglats av idén om hämnd för begångna synder.
Numera går utvecklingen mot en värld utan dödsstraff. Men vägen är inte rak (se faktaruta här intill).
Låt oss granska läget i olika delar av världen.
Nästan alla stater som fortfarande tillämpar det yttersta straffet ligger i Asien och Afrika. Söder om Sahara avrättades tio människor under 2009, i Nordafrika och Mellanöstern drygt 600 och i övriga Asien mer än tusen, varav en överväldigande majoritet i Kina.
Kina har haft ännu svartare år. Åren 1996 och 2004 avrättade landet uppskattningsvis (antalet betraktas som en statshemlighet) över 3.000 personer, enligt Amnesty Internationals rapport. Det är fler än antalet civila som dött något enskilt år i Afghanistankriget.
Högsta domstolen i Kina beslutade i mitten av 2000-talet att se över alla dödsstraff som utmäts av provinsdomstolarna, och det förekommer en juridisk diskussion om huruvida straffet bör avskaffas. Men i officiell politik märks ännu inga sådana signaler.
I en DN-intervju för två år sedan sade Kinas Sverigeambassadör Chen Mingming att det finns ”ett överväldigande stöd bland allmänheten för att behålla dödsstraffet som avskräckning och straff för de grövsta brotten”. Att avskaffa det skulle strida mot den allmänna viljan, och det vet regeringen, sade Chen. Frågan är dock hur stor den avskräckande effekten kan vara när antalet avrättade inte redovisas.
Efter Kina står Iran för de flesta avrättningarna, minst 388 stycken 2009. Därefter följer Irak, Saudiarabien – och USA, världens mäktigaste demokrati.
Även om frånvaro av dödsstraff är nära förknippat med folkstyre är det inte synonymt. De främsta avvikarna bland de industrialiserade demokratierna är Japan med sju avrättade 2009 och USA med hela 52 stycken.
USA har förvisso länge haft en livlig debatt om straffet. 16 av de 50 delstaterna har förbjudit avrättningar, senast i raden var Illinois den 1 juli 2011.
Efter en dyster toppnotering 1935 med nära 200 fall minskade antalet avrättade i USA stadigt fram till dess att Högsta domstolen i en dom 1972 kom fram till att dödsstraff stred mot författningen. Alla avrättningar ställdes då in.
Men redan fyra år senare, efter en ny förtydligande dom, återupptogs bruket. Antalet avrättningar steg därefter till en ny topp år 2000, då nästan 100 personer avrättades. Därefter har siffran sjunkit igen. Även antalet avkunnade dödsdomar har gått ned.
Frågan finns hela tiden på den amerikanska politiska dagordningen. Ny dna-teknik har förtydligat dilemmat med att det alltid finns en risk att oskyldiga döms till döden, och nya avrättningsmetoder införs sedan gamla dömts ut som inhumana.
Trots all denna politiska och juridiska rörelse är stödet för dödsstraffet fortfarande massivt hos den amerikanska allmänheten: över 80 procent är för att mördare straffas med döden.
I övriga Nord- och Sydamerika är det sedan 2003 bara den karibiska östaten St Kitts och Nevis som tillämpar dödsstraff. I en handfull andra latinamerikanska länder har personer dömts till döden under 2000-talet, men ingen har avrättats.
I Europa, slutligen, avrättades förra året inte en enda person, vilket var första gången. I våras kom dock ett bakslag: två avrättningar genomfördes i Vitryssland, det enda europeiska land som använt dödsstraff på senare år.
I Ryssland tillämpas sedan 1999 ett undantag. Den ryska författningsdomstolen har slagit fast att ”vägen mot ett fullständigt avskaffande av dödsstraffet är oåterkallelig”.
I östra Europa har EU varit en drivande motkraft efter Berlinmurens fall, eftersom länder som har dödsstraff inte får bli medlemmar i unionen. Av de 18 central- och östeuropeiska länder som skrotat straffet har samtliga gjort det efter 1989. Knappt hälften gjorde det tidigt. Fyra av dem har tagit beslutet på 2000-talet, varav Albanien var senast ut, 2007.