Det är inte bara i Sverige som en valframgång för ett parti på yttersta högerkanten komplicerat jakten på en regeringsduglig majoritet. I Nederländerna har regeringsförhandlingarna efter valet i juni pågått i fyra månader.

Först i veckan blev de klara.

Högerliberala VVD bildar tillsammans med kristdemokratiska CDA en minoritetsregering som för att säkra en majoritet i parlamentet gjort en överenskommelse med Geert Wilders militant islamfientliga PVV.

Det är en dramatisk förändring av det holländska politiska landskapet, konstaterar statsvetaren Catherine de Vries, biträdande professor vid Amsterdams universitet:

– Jämfört med andra europeiska länder har vi ingen tradition av att regera i minoritet. Det är första gången vi får en minoritetsregering. Och att ha en minoritetsrege-ring som dessutom stöder sig på ett högerradikalt parti är en stor förändring i holländsk politik, säger hon.

In i det sista är det dock ovisst om majoritetsstödet i parlamentet är säkrat. För uppgörelsen med Wilders har slitit sönder de holländska kristdemokraterna. Flera medlemmar har lämnat partiet. Vid Kristdemokraternas extrakongress i helgen röstade 68 procent av delegaterna för uppgörelsen, men motståndet är fortfarande starkt. Och två kristdemokratiska parlamentariker, Ad Koppejan och Kathleen Ferrier, hotar frondera. Först efter ett parlamentariskt gruppmöte i dag, tisdag, står det klart om de kommer att stödja regeringsöverenskommelsen.

Eftersom VVD, CDA och PVV tillsammans bara har en enda rösts majoritet i parlamentet skulle det räcka med dessa två avhopp för att sabotera regeringsbildningen.

Koppejan och Ferrier pressas hårt. Kristdemokratiske justitieministern Ernst Hirsch Ballin, själv kritisk mot uppgörelsen med Wilders, sade i en tv-intervju att han är ”chockerad” över pressen på de två dissidenterna.

Wilders parti har ”drivit in en kil i samhället” och vill göra Nederländernas en miljon muslimer till andra klassens medborgare, anser Hirsch Ballin, som inte sitter i parlamentet.

Överenskommelsen innehåller betydande eftergifter åt Wilders parti: 3 000 fler poliser, burkaförbud, inreseförbud för radikala religiösa ledare och indraget uppehållstillstånd för invandrare som inte klarar ett integrationstest.

Tonen i den holländska invandringsdebatten har blivit så hård, säger Catherine de Vries, att det är stor risk att även välintegrerade och välbeställda invandrare snart känner sig som främlingar.

– Vi har gått från att nästan inte tala om invandringen till att nästan inte tala om något annat, säger hon.