Den CIA-ledda operationen som dödade den amerikanske al-Qaida-mannen Anwar Awlaki har hyllats av både demokrater och republikaner. Människorättsgrupper fördömer attacken, men den ses som en framgång i kriget mot terrorn och markerar ett strategiskt skifte från traditionella krig till kostnadseffektiva drönarattacker.
På fredagen fullföljde CIA ”Objective Troy”, den ett och ett halvt år långa operationen vars syfte var att döda den amerikanske imamen Anwar Awlaki som ansågs både inspirera till terrorism och delta i konkreta planer därtill. I USA har tillslaget fördömts av människorättsgrupper, men hyllats av politiker från i princip alla läger.
Vita Huset har dock sagt att man före operationen noga analyserat vilket juridiskt utrymme det finns för att döda en amerikansk medborgare. Den analysen är hemligstämplad, så i stället för att förklara sig närmare fokuserar administrationen på vad man ser som en framgång i kriget mot terrorn och för en ny militärpolitisk strategi.
Det handlar om ett allt större bruk av och tilltro till förarlösa drönare som numera bestyckas med Hellfire-missiler så att användningsområdet vidgas bortom ren underrättelseinhämtning. USA har den senaste tiden upprättat ett nätverk av drönarbaser i området kring Afrikas horn och Arabiska halvön. Strategiskiftet märks bland annat genom att generalen och tidigare militärbefälhavaren David Petraeus blev CIA-chef i somras då företrädaren Leon Panetta blev försvarsminister.
Den dödliga operationen mot Usama bin Ladin och denna senaste – där även inflytelserika al-Qaida-personerna Samir Khan och Ibrahim Hassan Asiri dödades – är välkomna framgångar för krigströtta USA som krisar ekonomiskt. Traditionell krigföring är kostsamt och enligt en rapport från Brown University i somras har kriget mot terrorn kostat uppemot 30 biljoner kronor.
Det ekonomiska argumentet för drönare är alltså centralt då det amerikanska flygvapnet uppskattar att kostnaden för dess flygburna underrättelseapparat världen över uppgår till förhållandevis blygsamma 35 miljarder kronor per år. Andra fördelar som nämns av drönarförespråkare är att antalet liv som går till spillo blir färre, både civilas och amerikanska soldaters.
Men det finns invändningar mot drönarna. Särskilt Pakistan, i vars bergstrakter CIA en gång lanserade bruket, har upprört sig över att en främmande stat med militär kraft inkräktar på landets suveränitet. Sedan finns de som mer nyanserat konstaterar att drönare kan vara bra, men inte som universallösning. Och vidare de som oroar sig för att de två strategiska alternativen överskuggar fredliga alternativ.
– Det som går förlorat är alla andra nationella maktmedel som diplomati, handelspolitik och bistånd. Men i dessa dagar övervägs inte de verktygen tillräckligt för att drönare får all uppmärksamhet, säger Council of Foreign Relations Micah Zenko till New York Times.
Ett annat argument mot drönare, som alltså används i riktade attacker mot misstänkta terrorledare, är just de riktade attackernas effektivitet. Statsvetaren Jenna Jordan, på University of Chicago har i en rapport kommit fram till att attacker som syftar till att döda en ledare för en terrorgrupp bara blir framgångsrika i knappt vart femte fall. Grupper vars ledare inte elimineras kollapsar i högre utsträckning än andra, skriver hon i sin rapport.