DN.se berättade på torsdagen hur vitryssar som är kritiska till president Aleksander Lukasjenko undviker att uttrycka sig fritt i telefonsamtal och mejl. Risken är stor att säkerhetstjänsten KGB lyssnar.
Övervakningen ger bevismaterial som används i politiska rättegångar, berättade biståndsarbetaren Martin Uggla. Och teleoperatörerna är lagligen skyldiga att bistå säkerhetspolisen.
Bland operatörerna finns ett bolag som heter Best/Life. Härifrån löper trådarna hela vägen från diktatorn Lukasjenko via det halvstatliga folkaktiebolaget Teliasonera in i det svenska regeringskansliet Rosenbad och Sveriges statskassa.
Best/Life ägs till 80 procent av Turkcell och Teliasonera är stor delägare i Turkcell. Resten av Best/Life kontrollerar Lukasjenkos statsapparat. Och Teliasoneras största ägare är – svenska staten.
Regeringen har varit ovillig att tala om affärsverksamheten i Vitryssland. Tidigare var kristdemokraten Mats Odell det statsråd som ansvarade för ägandet i Teliasonera. När DN.se förra året bad om en intervju med honom i detta ämne sade han nej.
Nu är det biträdande finansminster Peter Norman som tagit över Teliasonera-portföljen. DN.se har inte givits möjlighet att träffa honom. Däremot har hans pressekreterare Markus Sjökvist svarat skriftligt på några frågor.
I svaret framhålls regeringens och statens höga ambitioner som ägare:
”Att vara en professionell ägare innebär för oss att också ta ansvar för samhällsfrågor. Vi förväntar oss att de statligt ägda företagen ska vara föredömen på området.”
Det föredömliga beteendet handlar bland annat om att verksamheten ska redovisas enligt den internationella standarden Global Reporting Initiative (GRI). Här ingår mänskliga rättigheter som en punkt. I Teliasoneras GRI-rapport konstateras att det råder en hög risk för kränkningar av mänskliga rättigheter i Vitryssland. Hur bolaget har hanterat detta framgår dock inte.
GRI konstaterar dessutom själva att försöken att inkludera överväganden rörande mänskliga rättigheter i rapporteringen än så länge är ett misslyckande.
Vad vet då regeringen om kontakterna när det gäller avlyssning och elektronisk övervakning mellan vitryska myndigheter och Telisoneras intressebolag i landet?
Ingenting, visar det sig. På DN.se:s frågor svarar Sjökvist att regeringen inte fått någon information från Teliasonera om i vilken utsträckning Turkcells/Bests nätverk utnyttjas av den vitryska säkerhetstjänsten. Regeringen har inte heller begärt in någon sådan information.
I stället förutsätter regeringen att Teliasonera sköter detta på ett tillfredsställande sätt.
”Vad gäller Teliasoneras verksamhet i Vitryssland så utgår regeringen från att bolaget arbetar aktivt med att hantera de risker och utmaningar som det innebär att vara involverad i verksamhet där”, står det i svaret från finansdepartementet.
Som DN.se kunde berätta igår, hävdar dock Teliasonera att detta ansvar vilar på Turkcell. Här finns regeringens svar på frågorna från DN.se i sin helhet.
Ekonomiskt är Teliasoneras engagemang i Vitryssland gynnsamt för svenska staten. Aktieutdelning från Teliasonera var förra året 3,8 miljarder kronor. Och för Teliasonera är Eurasien, den affärsregion där Vitryssland ingår, en ”högprioriterad” marknad. Ägande i bolag som är verksamma här ”bidrar starkt” till Teliasoneras intäkter och bolagets fokus i regionen ”fortsätter att vara tillväxt och hög vinstmarginal”.
Den politiska bokföringen när det gäller Vitryssland ser väsentligt annorlunda ut. Sverige har tillsammans med EU antagit en rad sanktioner mot Vitryssland, som en bestraffning för regimens ovilja till demokratiska reformer. Det handlar om reserestriktioner och frusna tillgångar för vissa av regimens företrädare.
På Utrikesdepartementets webbsida konstateras att ”situationen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter har gradvis försämrats i Vitryssland. Det råder stora brister vad gäller rättssäkerhet, förenings-, press- och yttrandefrihet. Den ideologiska styrningen av det vitryska samhället har skärpts på senare år och all verksamhet som inte direkt är under statlig kontroll uppfattas som ett hot.” Särskilt noteras att kontrollen över informationen på Internet har skärpts.