Vilka effekter lagringen av det radioaktiva kärnavfallet kan ha på miljö och människa är ännu oklara. Enligt Anders Wiebert på Strålsäkerhetsmyndigheten beror det helt på ämnenas mängd, typen av kärnavfall och platsen tunnorna förvarats på.
126.000 tunnor med kärnavfall bestående av plutonium, strontium, thorium och uran förvarades i den uttjänta gruvan i 30 år. Samtliga ämnen är giftiga men hur de kommer att påverka miljö och människor beror bland annat på transporttiden för förvaringsplatsen.
- Transporttiden innebär den tid det tar för avfallet att gå från förvaret till markytan. Normalt försöker man hitta en plats där det tar låg tid. Tyvärr vet jag för lite om just den här saken för att kunna uttala mig närmare, säger Anders Wiebert.
Andra faktorer som styr avfallets inverkan på omgivningen är avfallets aktivitet och ämnenas mängd. Avfallet i den tyska gruvan sägs vara låg- och medelaktivt och inte av den farligaste högaktiva sorten.
- Det beror också på vilken typ av uttjänt bränsle det handlar om. Är det avfall från ett kärnkraftsverk eller från forskning? Den här typen av frågor måste vi ha svar på innan vi kan bedöma hur skadligt det här är, förklarar Anders Wiebert.