Skalvet skapade ny stor materiell skadegörelse och var droppen för många redan svårt sargade byggnader. I Aquila kollapsade kyrkan vid Piazza Duomo liksom flera delar av stadens gamla stadsmurar. Uppgifter om att en person skulle ha omkommit i samband med erfterskalvet dementerades senare.
Sent på tisdagskvällen hade antalet döda stigit till 235 men dödstalet kan komma att stiga då 100 av de 1.500 som vårdas på sjukhus betecknas som allvarligt skadade. Antalet saknade har sjunkit till 11 personer. För varje timme som går minskar möjligheterna att nu hitta överlevande. Hittills har 150 personer räddats. 25.000 är hemlösa enligt myndigheterna.
Sorgen och glädjen följs hela tiden åt i L’Aquila. Räddningsmanskapet var lyckliga över att efter timmar av arbete tillsammans med grottexperter ha lyckats lokalisera den 24-åriga Marta Valente oskadd och vid gott mod efter mer än ett dygn i ett hus som rasat samman. Hon klarade sig liggande i sin säng tack vare att tre stora betongbalkar bildat en skyddande ficka i det sammanstörtade huset. En annan kvinna räddades också. Däremot fann grävande brandmän ytterligare fyra unga döda i stadens studenthem som rasat samman.
Hundar har en viktig roll i jakten på överlevande berättar Alfredo, tillhörande finanspolisen och inkallad från Trento i Norditalien. Vi går igenom byn Paganica tillsammans med hans schäferhund, tränad att arbeta vid snölaviner, men som lätt spårar upp en människa även efter en jordbävning.
Paganica är en i dag övergiven spökby. Före skalvet bodde 6.000 människor här. Stadens gula Immacolata-kyrka har ett jättelikt gapande hål i fasaden. Vi ser nakna hushalvor kvar, där resten försvunnit ner i ett djupt hål. En isolerad balkong är full av nyhängd tvätt.
Nere på slätten ligger byn Onna. Det skulle kunna vara en idyll denna vårdag med blommande körsbärsträd och väldiga gnistrande snömassor på det höga Gran Sasso-massivet (2.900 meter). Istället har Onna redan gått till historien som byn som utraderades av måndagsnattens skalv. En tjänstgörande kvinnlig polis, berättar kort om sin hemby:
- Hittills har 39 personer dött. Ytterligare två hittades på tisdagsmorgonen. Byn är liten och det bor inte flera än 300 personer här. Allt har rasat samman och jag har förlorat många nära och kära vänner.
Vägarna kring L’Aquila kantas av kilometerlånga karavaner av lastbilar som kommit fram med viktiga hjälpförnödenheter, framför allt tält.
- Det var en kall och fuktig natt i tältet. Det hade ju ösregnat precis innan, men vi fick en tallrik varm pasta innan vi gick till sängs, säger Maria Santucci till DN.
Många av de hemlösa valde dock att sova i bilar ganska nära sin hus. Flera fall av organiserad plundring av övergivna hus har rapporterats. Den ansvarige i civilförsvarets tältläger Paolo Diani berättar att många av de hemlösa har psykologiska svårigheter att söka sig till lägret.
- Det är människor som inom loppet av några sekunder har sett sitt livsverk förintas. Få italienare har sina hus försäkrade. Dessutom är de rädda att gå in på vårt kontor (en före detta boule-hall) och vistas inomhus.
Klockan är 11.28 och ett extra kraftigt skalv på 4,4 på richterskalan får husen och marken att skaka våldsamt. Alla rusar ut skrikande i panik. En kvinna vid namn Alessandra är skräckslagen och kastar sig storgråtande över mig. Varken hon eller hennes hus har blivit skadat, däremot har hon förlorat sitt administrativa jobb på sjukhuset i L’Aquila, där hon inte var fast anställd, trots att hon jobbat där i elva år.
- Nu vet jag inte vad jag skall göra. Det är en skandal att det nybyggda sjukhuset var bland det första som slogs ut av jordbävningen, säger hon.