Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Egyptens lugna sida erövras av terrorister

El Arish är omlastningsdepå för varor till Gaza från Egypten till Libyen. Den del av Sinai som ligger närmast Israel är totalt demilitariserad. Resten av halvön är fri från flygvapen, pansar och artilleri.
El Arish är omlastningsdepå för varor till Gaza från Egypten till Libyen. Den del av Sinai som ligger närmast Israel är totalt demilitariserad. Resten av halvön är fri från flygvapen, pansar och artilleri. Grafik: Anna-Lena Lindqvist
Mellanösterns mest fridfulla avkrok är på väg att förvandlas till ett getingbo av intriger. Sedan i fredags har egyptiska infanteriförband opererat mot terrorister, smugglare och sabotörer i norra och centrala Sinai. I går uppgavs att två ”militanta islamister” dödats och tjugo gripits.

Det är sant att islamister, bland dem al-Qaida-män, blivit en växande huvudvärk för de egyptiska myndigheterna i Sinai.

Men framför allt är myndigheterna ute efter dem som fyra gånger i år sprängt gasledningarna som går genom Sinai från Egypten till Jordanien och Israel. Det handlar troligtvis om beduiner från Sinai.

Klartecknet för den pågående operationen gavs i förra veckan, sedan den israeliske premiärministern gått med på Egyptens begäran att föra in 1.000 extra soldater i området. Sinaihalvön demilitariserades efter Israels reträtt 1982, och har fram till nyligen varit fridfull. Men på senare år har Egyptens suveränitet över området utmanats från olika håll.

Det började med smugglingen av iranska vapen till Hamas i Gaza. Raketdelarna forslades av beduinerna från södra Sinai till de underjordiska importlederna mellan Egypten och Gazaremsan i Rafah.

Den hanteringen har inneburit stora intäkter och vapen för de fattiga beduinerna, som också slagit sig på illegal trafik inom andra områden: livsmedel och konsumtionsvaror till Gaza, knark och människosmuggling till Israel, och på sistone bilar och vapen från Libyen.

I vintras, under den egyptiska revolutionen, lät Israel Egypten föra in extra styrkor i Sinai för att agera mot smugglarna.

Troligtvis är attentaten mot gasledningarna beduinernas sätt att slå tillbaka. De avbrutna gasleveranserna har vållat energikris i Jordanien och i Israel, där de häftigt stegrade elpriserna underblåst det pågående medborgarupproret.

Under det halvår den egyptiska militärledningen haft händerna fulla med andra saker har nu al-Qaida skaffat sig fotfäste i Sinai. Deras ambition är dels att stödja al-Qaida i Gaza under dess stämplingar mot Hamas-regimen, dels att skapa en fristad för efterspanade krigare.

Nyligen har förmodade al-Qaida-män drivit bort egyptiska polismän från deras stationer, och delat ut flygblad i Rafah. I Kairo vet man att det enda sättet för al-Qaida att kunna agera i Sinai är med beduinernas goda minne. Detta har spätt på fiendskapen mellan egyptier och beduiner, som har gamla anor.

I beduinernas ögon är Sinai deras. Synen på egyptierna som inkräktare har skärpts under turismens utbredning i Sinai, då jobben och möjligheterna vikts för tillresta Kairobor.

Undermineringen av Egyptens kontroll över Sinai är generande för militärledningen, som försöker legitimera sitt styre med fosterländsk retorik. Men beduinerna har för första gången något att förlora, och de har numera vapen att försvara sina revir med.

Beduinernas rivalitet nämns redan i Bibeln

Beduinerna är ursprungligen nomader.
Redan i Bibeln – berättelserna om Kain och Abel, om Jakob och Ismael – finns den urgamla rivaliteten mellan nomader och bofasta bönder dokumenterad.
Under islams segertåg på sex– och sjuhundratalen spreds beduinernas världsbild och hedersbegrepp till flera andra kulturer.
I vissa länder, som Egypten, Israel och Syrien, utgör beduinerna en underklass.
I andra, som oljeschejkdömena kring Persiska viken och i Jordanien, är beduinerna makten och överklassen.
Sinais beduiner, drygt trehundratusen, praktiserar en annan islam än egyptierna, talar en annan arabiska och identifierar sig sällan med Egypten som nationalstat.
DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.