På tisdagen bad Storbritanniens premiärminister Gordon Brown, drottning Elizabeth II, att upplösa parlamentet. Därmed startar formellt den brittiska valrörelsen. Dan Lucas, DN:s korrespondent, svarar på tre frågor om det kommande valet, den 6 maj.
Hur går ett brittiskt val till?
– Det första man ska komma i håg är att det inte är ETT val, utan 646 val, ett för varje valkrets. Endast en kandidat per valkrets kan bli parlamentsledamot, vilket gör att det är i de så kallade marginalkretsarna – kretsar där vem som helst av kandidaterna från de stora partierna kan vinna – som avgör det nationella valet. Här kan lokala frågor få stor betydelse.
Är det jämnt?
– Ja, det är jämnt. Visserligen ger de flesta opinionsmätningar det största oppositionspartiet, de Konservativa (Tories) ledningen, men inte tillräckligt stor ledning för att kunna bilda en majoritetsregering. Det här har lett till febriga analyser från politiska korrespondenter och statsvetare om vad som då händer.
Mest troligt är i så fall en minoritetsregering, men det är ovanligt i Storbritannien; det är nästan 40 år sedan sist. Skulle det ske är det inte uteslutet att det blir ett nyval inom månader. En annan tänkbar lösning är att Labourpartiet sitter kvar i regeringsställning med stöd från Liberaldemokraterna. Men då måste sannolikt Gordon Brown avgå, eftersom Liberaldemokraterna inte gillar honom alls.
Att Liberaldemokraterna skulle stödja Tories är knappast troligt. Liberaldemokraterna avskyr Tories.
Vilka är de stora frågorna?
– Den största frågan är ekonomin. Labourregeringen kommer att varna väljarna för att Tories kommer att riskera återhämtningen från finanskrisen med sina planer att omedelbart börja minska på de offentliga utgifterna. Tories kommer att varna väljarna för att Labour kommmer att höja skatterna ytterligare.
Men även utbildning, sjukvården och – inte minst – själva det politiska systemet är valfrågor. Efter skandalen med parlamentsledamöternas kostnadsersättningar säger ledarna för alla de tre stora partierna att de ska rensa upp i det Liberaldemokraternas ledare Nick Clegg kallar för ”korruption i parlamentet”.
En oro är att skandalen, som spätt på politikerföraktet, ska leda till ett rekordlågt valdeltagande. Det skulle sannolikt skada Labour mer än de övriga. Labour har suttit vid makten i 13 år och hålls därför som mer ansvariga än andra för skandalen.