Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”El Niño triggar i gång väpnade konflikter”

Ökenområde.
Ökenområde. Foto: Alamy
Risken för en väpnad konflikt i ett land nära nog fördubblas under perioder med hög värme och torka. Den slutsatsen drar en grupp amerikanska forskare som har studerat hur väderfenomenet El Niño påverkar antalet väpnade konflikter i tropikerna.

Studien, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature, kan vara en fingervisning om framtiden. Ett klimat påverkat av människans koldioxidutsläpp förväntas bli mer El Niño-likt.

– Här ger vi de första bevisen på att globala klimatförändringar är en betydelsefull faktor bakom väpnade konflikter, säger Solomon Hsiang från Columbia-universitetet i New York, och den som har lett studien.

Att vissa forna stormakters uppgång och fall har påverkats av klimatförändringar kan i dag många acceptera. Men att klimatet  har fortsatt att påverka stabiliteten i världen även efter mayarikets och de stora kinesiska dynastiernas fall får nog ses som betydligt mer kontroversiellt.

I studien utgår forskarna från väderfenomenet El Niño, som brukar inträffa vart tredje till vart sjunde år. Då blir klimatet i tropikerna, från Sydamerika och Afrika till Asien och Australien, både torrare och varmare.

Dessa värmeperioder kopplar forskarna sedan till alla väpnade inbördeskonflikter som inträffat i berörda länder sedan 1950, totalt 234 stycken.

– I hela området är sannolikheten för att ett land ska drabbas av en väpnad konflikt 3 procent, men den siffran stiger till 6 procent under varma år. En femtedel av alla konflikter sedan femtiotalet har påverkats av El Niño, säger Solomon Hsiang.

Ett sådant exempel är Sudan. Ända sedan 1963 har uppblossande stridigheter sammanfallit med El Niño. Det gäller såväl 1963 som 1976 och 1983, då kriget mellan landets södra och norra delar kulminerade.

– Vi hävdar på intet sätt att det är värmen som orsakar konflikterna, men det är ytterligare en faktor som spelar in, säger Mark Kane, även han från Columbia-universitetet.

Torkan får skördar att slå fel, och risken för andra naturkatastrofer ökar också i El Niños spår.

Ökade spänningar som en effekt av det kan vara en förklaring. En annan att arbetslösheten ökar och gör möjligheten att slåss mer attraktiv.

Studien säger inget om vad som händer i en framtid med ännu större globala klimatförändringar än dem som El Niño redan regelbundet ger upphov till.

– Det här är egentligen bara en grundanalys, men den blir väldigt intressant kopplad till all den forskning som visar att vi redan håller på att förändra klimatet på en global skala, säger professor Johan Rockström, chef för Stockholm Environment institute.

Här har det blossat upp konflikter

Några av de konflikter som sammanfaller med El Niño:
1972 blossade strider upp i El Salvador, Filippinerna, Uganda.
1982 övergick vänsterrebellernas väpnade kamp i Peru till ett regelrätt inbördeskrig. Då hade landets fattiga delar dessförinnan drabbats av torka och missväxt.
1991 förekom konflikter i Angola och Haiti.
1997 blossade inbördeskrigen upp i Kongo, Eritrea, Indonesien och Rwanda.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.