Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

En femtedel av Bangladesh riskerar att slukas av havet

Foto: Mia Holmgren

I västvärlden kräver klimatförändringarna ändrad livsstil – i Bangladesh handlar det om en kamp för att överleva. Inom hundra år kan nästan en femtedel av det tättbefolkade Bangladesh vara uppslukat av vatten när havsnivån stiger.

För 20-åriga Shahnaz Parrin är väderrelaterade katastrofer en del av vardagen. Hon bor i byn Pachgachi som ligger på en sandbank i en biflod till den kilometerbreda Jamuna i norra Bangladesh. Läget är utsatt, men hon och fyraårige sonen Meraz hade ingen annanstans att ta vägen när deras hus spolades bort som en följd av jorderosion för tre år sedan.

– Hela udden försvann ned i vattnet. Vi förlorade allt, men det värsta är att vi inte har någon mark kvar. Hus går att bygga upp på nytt, men vi har ju inte rätt att bo på någon annans land, berättar Shahnaz Parrin.

Åren på sandbanken har varit tuffa. Shahnaz har tappat räkningen över antalet översvämningar. Situationen har blivit lite bättre sedan de fick hjälp av en frivilligorganisation att bygga om de enkla husen på socklar, som är ett par meter höga.

– När vattnet väller in ser husen ut som små öar. Vi får använda båtar i byn, men det är en triumf att kunna lura vattnet. Än så länge står alla hus kvar.

När klimatet förändras drabbas det låglänta och folkrika Bangladesh värre än något annat land. Glaciärerna i Himalaya smälter snabbare och ökar vattenmängden i landets hundratals floder. Monsunregnen har blivit häftigare och tyfonerna fler.

Än så länge är Bangladeshs kust­linje intakt, men när havsnivån stiger kommer betydande landområden att läggas under vatten. Med en meters stigning försvinner 17 procent av landet.
Shahnaz Parrin och hennes grannar har vaga uppfattningar om debatten om växthusgaser och klimatförändringar. Däremot upplever de skillnader i vädret som gör dem oroliga.

–  Det är ingen ordning på års­tiderna längre. Vintrarna är varmare och det kan komma häftiga regn långt före monsunperioden. Tidvattnet har blivit högre, över huvud taget är det mer vatten i floden. Männen säger att fisket har blivit sämre. De stora fiskarna har försvunnit, berättar Shahnaz Parrin.

– Det känns som om Jamuna är på väg att bli vår värsta fiende.

De andra byborna bor liksom Shahnaz på sandbanken sedan de blivit hemlösa efter tyfoner eller översvämningar. De försöker göra sin nya tillvaro så säker som möjligt med regelbundna katastrofövningar. När det är risk för översvämning har alla en specifik uppgift: Barnen måste lära sig att simma.

– Jag håller mig kvar här så länge det går, jag försörjer mig på att sy. På sätt och vis lever vi som flyktingar i vårt eget land. Min man bor i ett slumområde i Dhaka och arbetar på en textilfabrik, men det känns som en dålig miljö för min son.

Inom några årtionden kommer problemet med klimatflyktingar att bli påtagligt i Bangladesh, enligt Bangladeshs främste klimatexpert doktor Atig Rahman, som leder Bangladesh Centre för Advanced Studies i Dhaka.

I de kustområden som riskerar att slukas upp av havet bor mer än 15 miljoner människor. Trycket kommer framför allt att öka på grannlandet Indien.

Atiq Rahman har en radikal lösning på en väntande massflykt. Han vill koppla ihop utsläpp av växthusgaser med flyktingkvoter.

– De länder som släpper ut mest får ta emot flest klimatflyktingar. Det skulle ge en planerad migration. Bangladesh står bara för några tiondels procent av växthusgaserna, men drabbas värst av alla, säger Atig Rahman.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.