- Jag stod i köket hemma hos min mamma sent på kvällen. Jag såg att någonting rörde sig ute i mörkret och gick fram till dörren. Jag kände igen mannen som tidigare hade besvärat mig. Han hade en mugg i handen och tömde innehållet över huvudet på mig, berättar Mazeda Akhter, som bor i byn Mithalma i Bangladesh.
- Först trodde jag att det var vatten, men sedan kom smärtan. Det var fruktansvärt, det kändes som jag höll på att brinna upp. Jag minns att jag skrek rakt ut innan jag förlorade medvetandet.
Hela Mazeda Akhters familj kom springande till köket. Både hennes mamma och syster fick frätande syra på sig när de försökte hjälpa henne. Vatten hade kunnat lindra skadorna, men ingen vågade röra hennes ansikte.
- Flera av mina släktingar trodde att det skulle bli ändå värre av vatten, det var viktigast att först prata med en läkare. Vi förstod ju inte vad som hade hänt, säger Mazeda Akhter.
Ingen i Mazeda Akhters by hade hört talas om syraattacker, men hennes historia är inte ovanlig i Bangladesh. Hundratals drabbas varje år av samma grymma öde. Det är ofta unga vackra flickor som sagt nej till romantiska inviter eller förslag om äktenskap.
De ratade männen hämnas genom att hälla syra i ansiktet på kvinnorna. Därmed är framtiden förstörd för flickan. Hon förblir ogift och hela hennes familj drabbas av vanära.
I Mazeda Akhters fall var det en några år äldre grannpojke som ville ha henne. Han började följa efter henne på väg till och från skolan och stod och hängde utanför hennes hus.
- Han var dålig, kriminell. Jag sade att jag inte ville ha någonting med honom att göra, men han gav sig inte. Först när min pappa pratat med hans släktingar flera gånger försvann han.
Mazeda Akhter giftes bort när hon var 13 år och flyttade till sin mans föräldrar i en annan by. Det var när hon var gravid i sjunde månaden och besökte sin gamla by som pojken slog till och gjorde Mazeda Akhters liv till ett helvete.
Hon blev blind efter attacken. Läkarna i Commilladistriktet kunde inte hjälpa henne och skickades vidare till ett sjukhus i huvudstaden Dhaka, där hon födde sin son. Hon var i eländigt skick och fick inte rätt vård. Efter några månader fick en besökande läkare från Storbritannien syn på henne av en slump.
- Han frågade vad han kunde hjälpa mig med. Jag sa att jag vill se min son.
Mazeda Akhters opererades i London i flera omgångar. Hon har delvis fått tillbaka synen på ena ögat. Plastikkirurger har återskapat hennes näsa och öra.
Det har snart gått nio år sedan syraattacken. Hennes man lämnade henne och har en ny familj. Mazeda Akhter bor tillsammans med sonen Mohammad Emon hos sin bror.
- Nu är folk i byn vana vid att jag ser ut så här, men det var fruktansvärt i början. Barn blev skrämda och började gråta när de såg mig. Samtidigt kom folk från andra byar för att titta på mig. Jag var som ett djur på zoo. Jag mådde väldigt dåligt.
Grannpojken höll sig undan i flera år med hjälp av sina släktingar men greps till slut. Han sitter nu i fängelse, dömd till ett långt straff.
- Vi utsattes för påtryckningar både från mina och hans släktingar att dra tillbaka anmälan, men vi stod på oss. Jag är inte nöjd med straffet. Han borde dömas till döden, säger Mazeda Akhter.
Bara en av tio män som utför syraattacker hamnar i fängelse. De flesta går helt fria. Sedan 2002 finns en ny lagstiftning för syraattackerna, men den har visat sig tandlös. I Bangladesh, som anses vara ett av världens mest korrupta länder, är det andra faktorer som styr.
- Ofta måste flickornas familjer muta polisen för att över huvud taget göra en anmälan. Är gärningsmannens släkt rikare och kan betala mer avslutas fallet snabbt. Syraattacken är en börda för hela flickans familj, som helst vill gömma undan problemet. De drabbade flickorna riskerar att bli helt marginaliserade, säger Monira Rahman som leder frivilligorganisationen Acid Survivors Foundation (ASF) i Dhaka.
Föreningen har under tio år hjälpt två tusen personer, de flesta unga kvinnor.
- Den medicinska behandlingen är mycket plågsam och tar flera år. Minst lika viktigt är att hjälpa flickorna att få tillbaka självförtroendet och ge dem förutsättningar att klara sitt framtida liv, säger Monira Rahman.
I takt med att medvetenheten ökat om syraattackerna har antalet blivit mindre de senaste fyra åren. Under de första elva månaderna förra året finns 204 kända fall. 2002 var antalet 487.