Diktatorer, dödspatruller, statskupper, jordskred, miljöförstöring, orkaner, upplopp och matkravaller. Och så den värsta jordbävningen i området på hundratals år. Det skalvdrabbade Haiti är ett av världens mest härjade länder.
Bara under de senaste 25 åren har den lilla republiken i Västindien upplevt mer elände än de flesta. Det som skulle kunna vara — och som stundtals också varit — en välmående kaffe- och sockerproducent med vackra stränder och grönskande berg är i dag Amerikas fattigaste land, i princip helt oförmöget att klara sig självt.
Arbetslösheten är minst 50-procentig, och 80 procent av befolkningen lever i djup fattigdom. För två år sedan var Haiti ett av de länder som drabbades hårdast av de plötlsigt stigande matpriserna, och kravaller utbröt.
Så sent som hösten 2008 svepte fyra tropiska cykloner över Haiti, varav två nådde orkanstyrka. Runt 800 människor dog, och flera hundra tusen människors hem förstördes. I november samma år rasade en felbyggd skola samman i huvudstaden och 90 personer omkom, mest barn.
Jordbävningen i tisdags kom typiskt nog sedan åtminstone en siffra faktiskt varslat om en positiv utveckling: under 2009 växte Haitis ekonomi med 2,5 procent, trots den världsomfattande ekonomiska krisen.
"Haiti är vid en vändpunkt i historien. 2009 såg vi hoppet om en ny framtid växa vid horisonten", sade chefen för FN-insatsen Minustah, Hédi Annabi, i ett uttalande så sent som i förra veckan. Nu tillhör han själv dem som befaras ha omkommit i katastrofen.
Minustah sattes in i samband med den senaste allvarliga politiska oron då den korruptionsanklagade presidenten Jean-Bertrand Aristide störtades 2004. När nu även FN-styrkan drabbats hårt av skalvet finns risk för nya problem.
Annars har ändå säkerhetssituationen förbättrats tack vare Minustah, med ett klart minskat antal rån och våldtäkter, säger portugisiske Haitikännaren Fernando Cavalcante, gästforskare för tillfället vid fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm.
– Vad gäller människorättssidan är frågan mer komplicerad. Inte särskilt mycket har skett vad gäller att försöka skapa ett ekonomiskt och socialt välstånd, konstaterar dock Cavalcante.
Klyftorna är enorma. Hälften av landets tillgångar är i händerna på en procent av befolkningen. Forna diktatorer som far och son Francois och Jean Claude Duvalier — "Papa Doc" och "Baby Doc" — har satt djupa spår.
– Figurer som de har existerat i Haiti ända sedan självständigheten. Det är en historia full av statskupper och korruption och fullständigt avsaknad av respekt för den typ av institutioner som vi förknippar med statlig verksamhet, säger Cavalcante.