Sjunker stödet ytterligare för kommunisterna kommer kanske bara ett enda parti in i den ryska statsduman efter valet: Enade Ryssland. Kommunistpartiet vacklar nära sjuprocentsspärren, visar en färsk mätning.
Enade Ryssland, där president Vladimir Putin står högst på kandidatlistan, har varit vida överlägset alla andra partier sedan januari. Partiet har ökat sin dominans ytterligare genom den nya vallagen, där spärren för att komma in i parlamentet höjs från 5 till 7 procent.
En mätning av institutet VTsIOM gav för några dagar sedan Kommunistpartiet bara 7,3 procent medan Enade Ryssland ledde med 63 procent. Veckan innan fick Kommunistpartiet också svagt stöd i samma instituts enkät - 7,7 procent.
Men oftare har partiet legat över 10 procent, så risken anses inte vara så stor för kommunistledaren Gennadij Ziuganov att hamna utanför duman efter valet den 2 december.
En mätning redovisad i fredags av ryska nyhetsbyrån Interfax ger också större chans till dumaplatser för flera partier. Där klarar fyra partier sjuprocentsspärren: Enade Ryssland (62 procent), Kommunistpartiet (KPRF) (12 procent), Vladimir Zjirinovskijs Liberaldemokrater (LDPR) (9 procent) och Rättvisa Ryssland (7 procent).
Det är bara det att LDPR så gott som alltid röstar för Kreml, även om det uppträder oppositionellt ibland, och Rättvisa Ryssland är ett öppet Putintroget parti. Därför är det sannolikt att den enda verkliga oppositionen kommer att utövas av kommunisterna.
Övriga av de elva partier som är registrerade för valet hamnar långt under sjuprocentsspärren. Det gäller båda de liberala, mer eller mindre västorienterade partierna: Grigorij Javlinskijs Jabloko, som bara har stöd av 2-3 procent, och Högerkrafternas union (SPS) som stöds av 1-2 procent.
Övriga partier som deltar är Agrarpartiet (2-3 procent i opinionsundersökningarna), Rysslands patrioter (1-2 procent), Medborgarkraft (1 procent) samt Demokratiska partiet och Social rättvisa (båda under 1 procent).
54 procent säger till Public Opinion Fund att de tänker rösta. En hel del har ännu inte bestämt sig för om de ska rösta eller inte, så teoretiskt kan valdeltagandet bli 74 procent enligt mätningen, som publicerades av institutet i torsdags. Intervjuerna gjordes med 1.500 personer 10-11 november.