Världen

”EU behöver en gemensam flyktingpolitik”

Det var glest i bänkraderna när statsminister Stefan Löfven talade i EU-parlamentet i Strasbourg. Foto:
Det var glest i bänkraderna när statsminister Stefan Löfven talade i EU-parlamentet i Strasbourg. Foto: Foto: Frederick Florin TT

Strasbourg. Stefan Löfven anser att EU-länder som vägrar ta emot flyktingar ska lämna det passfria Schengensamarbetet. Statsministern vill också ha ett EU-toppmöte i Sverige om sociala frågor.

Det var glest i bänkraderna när Stefan Löfven på onsdagen talade i EU-parlamentet. Stämningen var närmast avslagen. Men i ett tio minuter långt tal pläderade Sveriges statsminister för ett starkt EU med gemensam flyktingpolitik och sociala frågor högt upp på agendan.

– Det är hög tid för ett mer socialt Europa, hävdade Stefan Löfven och passade på att bjuda in till ett socialt EU-toppmöte i Sverige nästa år.

Statsministern ifrågasatte att EU-länder som inte tar emot asylsökande ska kunna vara kvar i EU:s passfria Schengensamarbete.

Stefan Löfven hade inget förslag om hur länder skulle kunna uteslutas ur Schengen, men förklarade under en presskonferens efter talet att EU:s medlemsstater inte enbart ska kunna vara med på sådant som de anser sig ha nytta av.

– Jag tänker inte driva detta rättsligt. Men EU-samarbetet bygger på solidaritet. Länder som inte inser det riskerar att också förlora fördelarna, sade Stefan Löfven.

Särskilt livlig blev dock inte debatten i EU-parlamentet.

Frågestunden efter statsministerns tal förvandlades till en i huvudsak inrikespolitisk uppgörelse eftersom nio av de 20 ledamöterna på talarlistan var svenskar.

– Sociala frågor skapar byråkrati och överreglering och försvagar EU, hävdade Gunnar Hökmark (M).

Sverigedemokraternas två ledamöter, Kristina Winberg och Peter Lundgren, anklagade Stefan Löfvens regering för att ha skapat flyktingkrisen i Sverige.

– Nu ber du andra stater att rädda dig i nöden när det är du själv som har gjort bort dig, tyckte Kristina Winberg (SD).

Motsatt budskap kom från Cecilia Wikström (L).

– Någon av EU:s ledare måste bryta kapplöpningen mot botten i flyktingpolitiken och jag skulle önska att det var ledaren för mitt eget land, manade Cecilia Wikström.

Miljöpartiets Peter Eriksson hade flera kritiska frågor om EU-ledarnas uppgörelse med Turkiet.

– Grekland anser att Turkiet ska betraktas som säkert tredje land, men EU måste väl ha en gemensam syn på detta?

Högerextrema ledamöter från Ungern, Nederländerna och Österrike fick också ordet och varnade för det de anser vara Sveriges väg från föredöme till avskräckande exempel. Det händer inte särskilt ofta att EU-ländernas regeringschefer bjuds in för att tala i EU-parlamentet. Sedan 2014 har det inträffat fem gånger. Då har plenisalen varit full, antagligen eftersom de tidigare inbjudna regeringscheferna ofta har försvarat eller försökt förklara kontroversiella nationella politiska beslut.

I januari i år var det till exempel Polens premiärminister Beata Szydlo som bemötte kritiken mot den polska regeringens förändringar av bland annat landets författningsdomstol, och då blev det en hetsig debatt.

Fakta. EU-parlamentetEU-parlamentet

Fakta. EU-parlamentet

EU-parlamentet väljs var femte år av medborgarna i EU:s 28 länder. Senaste EU-valet var 2014, nästa är 2019.

Parlamentet har 751 ledamöter, varav 20 kommer från Sverige.

Parlamentet är en av EU:s två lagstiftande församlingar som ska granska, ändra och godkänna nya EU-lagar.

Stefan Löfven är en av få statsministrar som har inbjudits att tala i EU-parlamentet.

Sedan 2014 har Ungerns, Greklands, Frankrikes, Tysklands och Polens regeringschefer talat i  parlamentet.