Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

EU-byrå ska kunna ta över länders gränser

Foto: Carmelo Imbesi

EU ska få rätt att ta över medlemsländernas gränsbevakning, även mot deras vilja, föreslår kommissionen. Både Tyskland och Frankrike driver på, men Sverige har hittills sagt absolut nej.

Det är ett kontroversiellt nytt lagförslag som EU-kommissionen presenterar på tisdagen.

Kommissionen anser att flyktingkrisen visar att enskilda EU-stater inte klarar gräns- och kustbevakningen på egen hand. Inget land pekas ut, men det är ingen hemlighet att det framför allt handlar om Grekland.

Många EU-länder är mycket kritiska mot regeringen i Aten. De anser att Grekland inte har lyckats kontrollera sitt lands, och därmed hela EU:s yttre gräns.

Fram till nyligen vägrade Aten också att ta emot hjälp från EU:s gränsbyrå Frontex. Eftersom gränsbevakningen är en nationell fråga kan EU inte tvinga Grekland att acceptera det.

Kommissionen vill därför ha en annan ordning. En helt ny myndighet, kallad Europeiska gräns- och kustbevakningen, ska ersätta EU:s nuvarande gränsbyrå Frontex.

Den nya gränsmyndigheten ska ha egna resurser och anställda, anser kommissionen, vilket Frontex inte har. Frontex är beroende av bidrag från medlemsländerna som ofta inte uppfyller sina löften.

Enligt uppgifter till DN hoppas kommissionen kunna anställa 1.000 gränskontrollanter av olika slag fram till 2020. Hur det ska betalas är inte klart. Det ska också finnas en reservpool på 1.500 gränskontrollanter i medlemsländerna.

Kommissionen vill också att EU:s nya gränsbyrå ska kunna gripa in och bevaka en EU-medlems gränser, även mot landets vilja.

I ett akut läge, när det anses finnas fara för kontrollen av EU:s yttre gräns, ska den nya gränsbyrån först rekommendera landet att ta emot EU:s insats.

Om medlemslandet säger nej ska kommissionen kunna föreslå ett ingripande. Beslut om detta ska fattas i rådet med kvalificerad majoritet. I slutändan ska det alltså vara möjligt att köra över ett land som vägrar.

Detta blir med all säkerhet den mest omtvistade delen av förslaget. Är det ens är möjligt att bevaka ett lands yttre gränser om landet inte vill? Frågan är också om det är tillåtet, rent rättsligt.

Foto: Stängsel mellan Unger och Serbien. Foto: Sandor Ujvari/AP

Enligt Lissabonfördragets artikel 77 ska EU ”stegvis införa ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna”. Men makten över detta ska delas mellan EU och medlemsländerna och hittills har till exempel Sverige sagt absolut nej till att låta EU sköta uppgiften.

Vid EU-toppmötet i mitten av oktober diskuterades gemensam gränsbevakning.

När statsminister Stefan Löfven fick ordet förklarade han att Sverige inte vill överlåta ett sådant uppdrag till EU.

I slutsatserna som antogs vid toppmötet fick statsministern in en bisats där det heter att EU-gemensam gränsbevakning ska ske ”med respekt för medlemsländernas nationella kompetens”.

Men både Tyskland och Frankrike står redan bakom kommissionen och driver på för det de två länderna anser vara en logisk följd av att EU har en gemensam yttre gräns.

De hävdar att en starkare bevakning av EU:s gränser behövs för att skydda den fria rörligheten utan gränskontroller i Schengenområdet.

Om bevakningen av EU:s yttre gränser inte fungerar tvingas medlemsländerna införa tillfälliga gränskontroller mellan varandra, påpekar kommissionen och hänvisar till att det är precis det som Sverige och andra EU-stater har gjort under hösten.

Därför är det är bråttom, anser kommissionen. En första politisk diskussion blir det när Stefan Löfven och EU:s övriga regeringschefer träffas under EU-toppmötet på torsdag och fredag den här veckan.

Foto:

Fakta. EU:s nya gränsbyrå

• EU-kommissionen vill ersätta EU:s nuvarande gränsbyrå Frontex med en helt ny myndighet för bevakning av unionens kuster och yttre gränser.

• Kommissionen vill att den nya gränsbyrån, som kan få namnet Europeiska gräns- och kustbevakningen, ska få ingripa och bevaka ett EU-lands gränser även om det landet säger nej.

• EU-toppmötet den 17-18 december ska behandla förslaget

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.