Beslutet kom sedan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy enats om hur det ekonomiskt hårt drabbade Grekland ska hjälpas.

Den kompromiss som de båda ländernas ledare presenterade för EU-presidenten Herman Van Rompuy tidigare på torsdagskvällen innebär att EU:s medlemsstater själva får bestämma om de vill låna ut pengar till Grekland. Förutom dessa frivilliga lån kommer också den internationella valutafonden, IMF, att låna ut pengar till Grekland, förutsatt att landet genomför olika åtgärder för att komma till rätta med sin ekonomi.

Detta blev också de övriga euroländernas beslut.

DN.se frågade Dagens Nyheters korrespondent i Bryssel, Henrik Brors, vad den här uppgörelsen innebär.

Kommer den här uppgörelsen att hjälpa Grekland ur krisen eller krävs det fler insatser?

- Det ser ju ut som att euro-regeringarna till slut lyckats enas om att verkligen ge stöd till Grekland. Vid förra toppmötet i februari var det bara allmänna löften. Och vid finansministermötet i förra veckan var det också positiva signaler, men inte det slutgiltiga klartecknet.

- Efter det fick den tyska regeringen kalla fötter och backade ur de beslut man tidigare varit med och fattat. Det har varit ett sällsynt hårdhänt gräl mellan EU-ledare vi fått se de senaste dagarna.

- I den kompromiss som man kommit överens om finns det för första gången en "mekanism" om hur stödet ska gå till. Så på det sättet är det ett stort framsteg.

- Men även om den godkänns av samtliga euroländer sägs det också att mekanismen bara ska användas i nödfall. Och att det krävs ett enhälligt beslut av eurogruppens 16 länder för att det ska bli några lån. Så det finns risk för nya långdragna förhandlingar.

Vad betyder uppgörelsen för euron?

- Det beror på hur finansmarknaden tolkar uppgörelsen från det här toppmötet.

- Men det mesta talar väl för att åtminstone de senaste dagarnas kursnedgång kan stoppas, när det nu är klart att Internationella valutafonden kan komma in med lån och tyska regeringen så tydligt backat från sitt stenhårda nej.

- Det intressanta är att det i uppgörelsen också ingår att EU-toppmötena ska bli mer av "ekonomisk regering" för EU. Det sägs att toppmötena ska stärka den ekonomiska övervakningen av medlemsländerna.