Det rekordhöga oljepriset kombinerat med allt dyrare mat oroar både folket och politikerna i EU-länderna. De senaste månaderna har protestvågorna nere på kontinenten gått höga.
Men när det gäller lösningen på problemet går meningarna isär. Under midsommarhelgen utspelade sig en maktkamp mellan länder som vill utnyttja skatter och subventioner för att pressa ned priserna och de som vill låta marknaden råda och anser att långsiktiga strukturella lösningar är det rätta svaret.
Diskussionen om oljepriserna och möjliga sätt att lätta på trycket var särskilt heta. Den franske presidenten Nicolas Sarkozy är inne på att sänka momsen på energi. Och EU-kommissionen tillsammans med Frankrike, som är EU:s nästa ordförandeland, fick i uppdrag att komma med förslag om möjliga skattelättnader vid det informella toppmötet i oktober.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso framhöll dessutom att EU:s medlemsländer har en stor frihet att agera själva, utan att EU är inblandat.
- Om det handlar om att hjälpa konsumenter till exempel står inte EU:s konkurrensregler i vägen, de är gjorda för att företagen ska konkurrera på lika villkor.
Samtidigt betonade han att alla kortsiktiga nödåtgärder måste vara i linje med EU:s långsiktiga mål om att sluka mindre energi och bli mindre oljeberoende.
- Det enda rätta svaret är EU:s klimatpaket, att effektivisera och diversifiera energiförbrukningen. Det är viktigt inte bara ur miljösynpunkt, utan också för energisäkerhet och ur ekonomisk synvinkel.
Den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt är inne på samma linje.
- Vår erfarenhet är att kortsiktiga åtgärder ofta leder till marknadssnedvridningar. Vi vill se mer långsiktiga lösningar. Ett högt pris sätter tryck på mer förnyelsebar energi och effektiv energianvändning. Det nuvarande höga priset kan vara bra att använda till att sätta fart på den utvecklingen.
Han konstaterar att diskussionen i Sverige och andra delar av Europa skiljer sig kraftigt åt. Det finns enligt Reinfeldt tre grupper, de länder som vill ha speciella regleringar mot spekulationer i priser, de som vill har riktade lättnader på bränslepris och de som liksom Sverige talar sig varma för åtgärder på längre sikt. Till den svenska gruppen sällar sig också Tyskland, Danmark och Finland.
- Men rätt många har talat för kortsiktiga åtgärder. Väldigt många vill ha stöd till fiskerinäringen, men problemet kan vara att det finns för många fiskare och för lite fisk och att vi snarare behöver se till att vi har kvoter som försäkrar att det finns några fiskar kvar, säger Fredrik Reinfeldt.
- Nya subventioner och tullar är definitivt fel väg att gå. De är snarare en prishöjande förklaring, fortsätter han.
Flera EU-länder har redan annonserat att de tänker införa kortsiktiga åtgärder som hjälper de allra fattigaste hushållen att överleva de högre priserna. EU-kommissionen tänker också öka anslaget till sitt mathjälpsprogram.
- I vissa länder har delar av befolkningen svårt att betala energiräkningarna och att köpa mat. Det finns signaler om en ny typ av fattigdom i EU, säger José Manuel Barroso.
EU-kommissionen väntas också komma med konkreta förslag om hur fiskeindustrin kan få stöd.
- Men samtidigt kommer vi att föreslå en omstrukturering av fiskesektorn. Utan fisk kan vi inte ha fiskare, konstaterar Barroso.
Ytterligare ett förslag är att sätta upp en fond som hjälper utvecklingsländerna att öka sin jordbruksproduktion.