Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

EU höjer tonläget mot Warszawa

Regeringspartiet Lag och rättvisas ledare Jaroslaw Kaczynski är bror till den tidigare presidenten Lech Kaczynski, som avled i en flygolycka i ryska Smolensk 2010. Samtidigt som partiföreträdare öppet anklagar Ryssland för inblandning i kraschen har regeringens politik skapat splittring i EU, något som gynnar Moskva i maktkampen med väst.
Regeringspartiet Lag och rättvisas ledare Jaroslaw Kaczynski är bror till den tidigare presidenten Lech Kaczynski, som avled i en flygolycka i ryska Smolensk 2010. Samtidigt som partiföreträdare öppet anklagar Ryssland för inblandning i kraschen har regeringens politik skapat splittring i EU, något som gynnar Moskva i maktkampen med väst. Foto: Czarek Sokolowski/AP

EU-kommissionens kritik av det som sker i Polen innebär ett skifte. Bryssels invändningar är skarpare än när Ungern genomförde liknande förändringar.

När Ungern förändrade sin konstitution mot en mer centralstyrd och auktoritär statsmakt var EU:s reaktion närmast ängslig.

Nu har den nya regeringen i Polen på kort tid under hösten tagit flera steg som liknar Ungerns.

Men denna gång är EU:s reaktion kraftigare mot lagändringar som hotar rättsstatliga grundprinciper.

Någonting har hänt i Bryssel. EU-kommissionen ifrågasätter Polens förändringar av landets konstitutionsdomstol och styrningen av polsk public service på ett tuffare sätt än när Ungern drev igenom liknande lagar för fem år sedan.

Den gången kom ängsliga EU-reaktioner.

Kommissionen kritiserade detaljer i den ungerska regeringens konstitutionella omvälvningar, men talade inte om demokrati och rättsstatens principer.

När regeringen i Budapest tvingade ungerska domare att gå i förtida pension sade kommissionen till exempel inte ett ord om att det är en metod som auktoritära regimer brukar använda när de vill fylla oberoende domstolar med sitt eget folk.

I stället förklarade kommissionen att tvångspensioneringarna innebar ”åldersdiskriminering”, vilket är förbjudet enligt EU:s direktiv om likabehandling i arbetslivet. För detta brott fälldes också Ungern i EU-domstolen.

Den här gången är kritiken betydligt mer principiell. I två brev, daterade den 23 och 30 december 2015, har kommissionens vice ordförande Frans Timmermans vänt sig till regeringen i Warszawa.

Först vädjade han att Polen skulle vänta med att driva igenom förändringarna av landets konstitutionsdomstol. Det är av största betydelse, hävdade Timmermans, att förhindra en situation där rättsstatens principer kan sättas i fråga i ett medlemsland.

I nästa brev kritiserades den nya lag som ger regeringen rätt att utse cheferna för radio och tv i polsk public service.

”Mediernas frihet och mångfald är helt avgörande för pluralismen i en medlemsstat som respekterar de gemensamma värderingar som unionen bygger på”, skrev Timmermans.

 

Omvälvningarna i Warszawa ställer en grundläggande fråga på sin spets: Hur mycket kan ett medlemsland urholka demokratin utan att EU ingriper?

 

På kort sikt har breven inte haft någon effekt. Regeringen i Warszawa har inte backat. Fortfarande är det också medlemsländerna som bestämmer. Kommissionen kan inte på egen hand utlösa artikel 7 i Lissabonfördraget, den så kallade atombomben, som kan leda till att ett EU-land som ”allvarligt och ihållande” kränker demokratin förlorar rösträtten i EU.

Men kommissionens mer principiella tonläge markerar ett betydande skifte. Numera kan kommissionen också tillämpa en ny övervakningsprocess i tre steg mot ett medlemsland där det anses finnas risk för ”systemhot mot rättsstatsprincipen”. Räkna därför med fler brev och fortsatta utspel. EU-kommissionen ska ta upp utvecklingen i Polen vid sammanträdet den 13 januari.

Omvälvningarna i Warszawa ställer en grundläggande fråga på sin spets: Hur mycket kan ett medlemsland urholka demokratin utan att EU ingriper?

Det finns inga enkla svar. EU-länderna har olika lagar och institutioner som bär upp och försvarar de nationella demokratierna.

Tänk till exempel på att Sverige inte har en sådan konstitutionsdomstol som EU-kommissionen vädjar till Polen att inte förändra.

Skulle ens de svenska politiker som vill ha en konstitutionsdomstol i Sverige vilja att EU bestämmer om och när en sådan domstol inrättas? Antagligen inte. Ingen vill ha allt för detaljerade EU-lagar om demokratins spelregler.

Samtidigt är ländernas demokratier sammanflätade och därmed beroende av varandra i EU. När först Ungern och nu Polen gör statsmakten mer centralstyrd och auktoritär är det ingen nationell angelägenhet.

Ingmar Nevéus: Kaczynski en man i Putins smak

Foto: AP Vladimir Putin och Polens Moskvaambassadör Jerzy Bahr vid en minnesceremoni för Lech ­Kaczynski i april 2010. Foto: AP

Jaroslaw Kaczynski kallas ibland ”en polsk Putin” men har inte något närmande till Moskva på agendan. Ändå applåderas den nya polska ledningen säkert av de kretsar i Ryssland som vill se ett splittrat EU.

Snart sex år har gått sedan Vladimir Putin gick ned på knä för att hedra de tusentals polacker som mördades av Stalins hemliga polis i Katyn utanför Smolensk i västra Ryssland. Polens dåvarande premiärminister Donald Tusk talade om ”en historisk dag”.

De flesta bedömare höll med: Det fanns en ny, försonlig ton mellan Moskva och Warszawa.

Tre dagar senare störtade det polska regeringsplanet vid flygplatsen i Smolensk. President Lech Kaczynski och de 95 andra ombord omkom.

I dag har det mesta förändrats. Rysslands annektering av Krim och kriget i östra Ukraina har drivit de öst-västliga relationerna till ett lågvattenmärke med ekonomiska sanktioner och vapenskrammel. Polen har hållit hög profil som Ukrainas trognaste vän i konflikten med Moskva.

Och i Warszawa är de liberala politikerna borta från scenen. Nygamla regeringspartiet Lag och Rättvisa (Pis) vill bland annat åter utreda flygkraschen i Smolensk, med utgångspunkt i tidigare avskrivna teorier att det handlade om ett ryskt attentat.

Witold Waszczykowski, den nye utrikesministern, har gått ut hårt och krävt att Ryssland samarbetar med den nya utredningen:

– Antingen löser det detta vänskapligt, eller så tvingas vi lämna ärendet till internationell domstol.

Andra talesmän för Pis talar om en stor rysk mörkläggning av flygkatastrofen som ska ha skett med hjälp från den dåvarande polska regeringen under Donald Tusk – nuvarande EU-presidenten och den som 2010 talade om ett historiskt genombrott i de rysk-polska relationerna.

Inget tyder på att Moskva kommer att samarbeta med en ny utredning. Ändå kommer kraschen att finnas kvar högt upp på den nya regeringens dagordning, inte minst för att den har blivit så symboliskt viktig för Jaroslaw Kaczynski.

”För Kaczynski och hans anhängare har attityden till ’Smolensk’ blivit måttet på patriotism och tillhörighet till den polska nationen. De som avfärdar teorierna om en konspiration anses inte värdiga att kallas ’riktiga polacker’”, skriver Piotr Buras, Warszawachef för tankesmedjan European council on foreign relations.

Mycket tyder på att Kaczynski välkomnas av Moskva, enligt resonemanget att allt som splittrar EU och Nato gynnar Ryssland.

De auktoritära reflexerna har fått många att jämföra Jaroslaw Kaczynski med ledare som Tayyip Erdogan och Vladimir Putin.

I Polen är naturligtvis ”putinist” ett extra giftigt skällsord, särskilt till en man som gjort karriär på att stå upp mot den stora grannen. Ändå finns det annat som förenar de båda ledarna än en bristande respekt för vissa demokratiska institutioner: fixeringen vid patriotism och motstånd mot dekadens och pornografi.

Egentligen är Kaczynski precis den typ av europeisk politiker som Kreml gillar, med högljudd nationalism och instinktiv EU-skepsis.

Ryssland har tidigare satsat stora resurser på att stödja partier längre ut på högerkanten än Pis, som franska Front National. Då – liksom i bland annat Ungern – har det handlat om partier och rörelser som antingen öppet stöder Ryssland eller åtminstone har ”förståelse” för landets agerande.

Detta gäller inte Pis och Polen. Ändå tyder mycket på att Kaczynski välkomnas av Moskva, enligt resonemanget att allt som splittrar EU och Nato gynnar Ryssland. För även om han skäller på Putin väntas han i praktiken bli ett värre problem för sina allierade i väst: Tysklands Angela Merkel och USA:s Barack Obama.

Fakta. Nya lagar ger ­regeringen mer makt
Vladimir Putin och Polens Moskvaambassadör Jerzy Bahr vid en minnesceremoni för Lech Kaczynski i april 2010.

• I oktober vann det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (Pis) valet och bildade därefter regering med egen majoritet. Partiledaren Jaroslaw Kaczynski är bror till förre presidenten Lech Kaczynski, som omkom i ett flyghaveri i Ryssland 2010.

• Den 22 december klubbade det polska parlamentet igenom en ny lag som gör det svårare för den konstitutionella domstolen att underkänna lagar som anses strida mot grundlagen. Kritiker befarar att det kan lägga mer makt i händerna på regeringspartiet, skriver Reuters.

• Den 30 december klubbade parlamentet igenom en ny medielag som ger regeringen kontroll över de statsägda medierna. Lagen innebär att cheferna för de statsägda tv- och radiokanalerna samt telegrambyrån Pap tillsätts av finansministern – som även har behörighet att avskeda dem.

• Medielagen har fått hård kritik från flera håll. Organisationen Reportrar utan gränser hävdar att det bara är en tidsfråga innan regeringen ändrar spelreglerna även för de privatägda medierna. Regeringen ogillar att en så stor del av de privata mediebolagen ägs av utländska mediekoncerner, men har svårt att ingripa på grund av EU-rätten. Därför planerar man att angripa att mediekoncerner är aktiva i andra kanaler än bara tidningar eller tidskrifter.

• EU-kommissionen har krävt information om den nya lagstiftningen. Men regeringen slår ifrån sig kritiken om att den förda politiken hotar demokratin. I stället säger man sig ha ett stort mandat för att stöpa om landet efter katolska värderingar och göra det mer självständigt från EU, skriver Reuters.

Reaktioner på händelserna i Polen

• Han utmanar Polens nya regering
Protesterna mot den polska regeringens nya kontroversiella lagar växer. I dag, lördag, hålls demonstrationer i sjutton städer.
– Vi har uppmärksammat det som sker och regeringen vet att den har ögonen på sig. Jag tror att det blir en lång kamp, säger Mateusz Kijowski, ledare för Kod, Kommittén till försvar för demokratin.

• Polen inskränker pressfriheten
Den nya lag som klubbades igenom och ger regeringen kontroll över de statsägda medierna kritiseras från flera håll på nyårsafton. Den nya polska regeringen tänker dock inte göra halt vid de statsägda medierna.

• Polens nya väg väcker oro för demokratin
Det talas om en ”statskupp” och att demokratin är i fara efter den polska regeringens försök att underminera landets författningsdomstol.

• Björn Wiman: Polens affärer angår oss mer än någonsin
Polens affärer har aldrig varit bara Polens affärer. Och i dag angår de oss mer än någonsin. Landet är en både vital och central del av det nya Europa

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.