Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

EU-invandrare protesterar mot hårdare krav

Bulgarer och rumäner som bor och arbetar i Storbritannien demonstrerar mot diskriminering utanför premiärministerns bostad 10 Downing Street i London.
Bulgarer och rumäner som bor och arbetar i Storbritannien demonstrerar mot diskriminering utanför premiärministerns bostad 10 Downing Street i London. Foto: Mark Earthy

Sämre stöd till arbetslösa, indragna bostadsbidrag, nya språktester. Storbritannien skärper reglerna för invandrare från andra EU-länder. Mest dras tumskruvarna åt för rumäner och bulgarer som också står i centrum för en hätsk debatt om mass­invandring.

Bussar anländer och avgår i en strid ström på Victoria coach station i centrala London. Harry Potter-land, Stanstead och Oxford är några av de populära destinationerna. Men här, i den kylslagna ogästvänliga busstationen, flockas också linjerna som tar passagerare till och från Östeuropa. Hit, till det som nu kallas Londons Ellis Island efter den ö utanför New York som många invandrare anlände till på 1800-talet, kom Plamen Stoyanov från Bulgarien för sju år sedan.

– En kille ringde mig när jag var hemma i Bulgarien och frågade om jag ville jobba i England. Skojar du, frågade jag. Men en vecka senare var jag här och jobbade med att installera kök för ett brittiskt bolag.

Som många andra östeuropéer närde han av drömmen om ett bättre liv med högre lön och möjlighet att skicka pengar till familjen hemma. Och äventyret. Innan London hade Plamen Stoyanov bara besökt Turkiet och Serbien. Han ångrar sig inte, även om livet i London kan vara tufft.

– Lönerna är så väldigt låga i Bulgarien och där gick livet i samma rutiner hela tiden. Här jobbar jag mycket, men går också på fester, mycket har förändrats, säger Plamen Stoyanov.

Men allt har inte blivit bättre. Sedan Plamen Stoyanov kom till London har attityden mot invandrare hårdnat och framför allt bulgarer och rumäner står i skottlinjen för ett alltmer invandrarfientligt klimat.

Den högerinriktade tidningen Daily Express går i fronten för en allt hätskare debatt. Sista oktober inledde tidningen en kampanj mot den ”nya floden av rumänska och bulgariska invandrare”. ”Storbritannien är fullt och har fått nog” var rubriken på förstasidan illustrerad av en grupp poliser som går bakom en romsk kvinna bärandes på en sopsäck. ”Say no to new EU immigrants”, lyder bildtexten. (Säg nej till fler EU-invandrare)

Även regeringen har agerat, pressade från höger av EU- och invandringskritiska United Kingdom Independence Party (Ukip). Premiär­minister David Cameron har inför årsskiftet utlovat hårdare tag mot EU-invandrare. Hit hör att de inte ska ha rätt till arbetslöshetsersättning förrän efter tre månader, att ersättning inte ska ges längre än sex månader, att de som tigger ska skickas hem och att de inte ska få bostadsbidrag. Deras språkkunskaper ska också testas.

Dessutom drogs plötsligt studielån till rumäner och bulgarer in i november. David Willetts, statssekreterare med ansvar för universitet, förklarade tilltaget med en ”misstänkt uppgång” i antalet ansökningar.

Det är som studenter, egenföre­tagare med licens eller med kontrakt hos en arbetsgivare redan innan de åker, som bulgarer och rumäner har kunnat flytta till Storbritannien sedan länderna gick med i EU. Från årsskiftet behövs inga garantier om jobb alls. Spärrarna hävs och rumäner och bulgarer kan söka jobb var de vill i EU.

Det väcker oro hos den allmänna opinionen som är märkt av ekonomiska kristider med nedskärningar i välfärdssektorn. Många minns 2004 när EU utvidgades med tio länder och Sverige, Irland och Storbritannien var de enda länder som helt öppnade sina arbetsmarknader.

Labour, som då regerade, spådde att 13 000 personer om året skulle komma till landet från de nya EU-länderna. Det var en klar missbedömning, bara från Polen kom över en halv miljon och en del områden togs på sängen av det ökade trycket på skolan och andra offentliga tjänster.

Nu vågar ingen förutspå hur många som kommer. Men dagligen varnar politiker för ”välfärdsturism” och utnyttjande av det brittiska systemet. Nya tuffa förslag för att stävja invandring, luftas varje vecka.

Men de bulgarer vi träffar när de trötta en söndagsmorgon lastar av sitt bagage efter två dygn på bussen från Sofia mot London är upprörda över det uppskruvade tonläget.

– Varför är det så mycket skrämselpropaganda mot rumäner och bulgarer? De flesta av oss som är här går inte på bidrag, säger Elena som har bott i Storbritannien i tolv år, har brittiskt medborgarskap och jobbar på hotell.

Hon beskriver ett liv med hårt arbete, långa timmar och höga levnadskostnader.

Svetla har kommit för att hämta sin mamma på stationen. Även hon har bott i Storbritannien i tolv år och menar att de som vill flytta har redan flyttat.

– Mediepropagandan är helt överdriven. Jag har en syster i USA, en systerdotter i Italien, en annan syster som är över 50 och som aldrig kommer att flytta. De som är kvar är gamla.

Rumänskan Daniela Maria Enache, som jobbar på ett kafé i Victoria coach station, känner nästan alla som jobbar inne på stationen. Där är en bulgar, där en indier, där en jamaican, där en från Bangladesh och så vidare, pekar hon.

– Vad skulle hända med London om vi alla åkte hem? De som kommer hit jobbar hårt eftersom de kommer från ställen där man inte har allt.

Nu börjar rumäner och bulgarer, det finns runt 150 000 i Storbritannien, tröttna. Plamen Stoyanov visar oss en inbjudan till demonstration utanför premiärministerbostaden på Downing Street 10. Vi åker dit. Det är några hundra rumäner och bulgarer på plats. ”Lika rättigheter”, ”stoppa diskrimineringen”, skanderar de inför förbipasserande dräkt- och kostymklädda tjänstemän och nyfikna turister.

– Vi är EU-medborgare sedan 2007 och har rättigheter här. Cameron försöker begränsa dem och diskriminera oss. Men fri rörlighet av arbetskraft är en av grundpelarna i EU, säger Emil Rusanov, bulgarisk tidningsredaktör.

De delar ut flygblad med statistik som visar att de är mindre bidragsberoende än britten i gemen och en karikatyr där en högröd David Cameron sparkar undan en rumän och bulgar. Bakom premiärministern tuffar en rökande Nigel Farage (ledare för Ukip) i en Rolls Roys.

– Det var nödvändigt att göra något när de frös studielånen. Många kan inte betala för sina studier nu, säger rumänen Paul Suciu, som organiserat protesten och är finansiell rådgivare.

Paul Suiciu säger som många andra, de känner sig behandlade som andra klassens medborgare.

– Det är inte rättvist. Vi bidrar, vi gör rent på gatan, vi städar deras hus, vi bygger deras hus och vi serverar dem på puben. Hur kan de säga att vi är välfärdsturister?

Bussarna fortsätter att rulla in och ut från Victoria station. Plamen Stoyanov hann aldrig ta sig till demonstrationen, han hade för mycket att göra på jobbet. Sedan det brittiska bolag han arbetade för när han anlände gick i konkurs är han tillbaka där han började, på Victoria station.

Här säljer han bland annat bussbiljetter för samma bolag han kom med. Och det är inte bara bulgarer som söker sig till Storbritannien. Strömmarna går åt alla håll i jakten på det goda livet.

– Det är många britter som köper biljett för att åka till Bulgarien. De flesta är äldre och har köpt billiga hus de kan bo i som pensionärer, berättar Plamen Stoyanov.

Fakta: EU-invandrare

1 januari hävs de spärrar som gällt för rumäner och bulgarer för att söka jobb i flera EU-länder. Förutom Storbritannien har åtta andra länder haft vissa restriktioner, däribland Tyskland och Frankrike. Däremot inte Sverige.

I Storbritannien har rumäner och bulgarer kunnat jobba om de fått ett arbetstillstånd av en arbetsgivare eller tillstånd att starta eget. Det uppskattas finnas runt 150 000 i landet.

I slutet av november krävde Storbritanniens premiärminister David Cameron tuffare tag mot EU-invandrare. Hans förslag inbegriper att inga nyanlända EU-invandrare kan få bostadsbidrag.

De kan inte få arbetslöshets­understöd de första tre månaderna.

De kan inte få arbetslöshetsersättning längre än sex månader.

De som sover på gatan eller tigger ska skickas hem och förbjudas komma tillbaka inom en tolvmånadersperiod.

Arbetsgivare som inte betalar minimilön ska få böta 200 000 kronor, en fyrdubbling jämfört med nu.

Ett par veckor innan årsskiftet skärptes också reglerna för vem som får ansöka om bidrag. Numera måste invandrare visa att de har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna få ett jobb och bevisa att de verkligen har sökt jobb. Totalt finns 200 frågor som invandrare ska svara på innan de har rätt till bidrag.

Rapporter visar att invandrare är mindre bidragsberoende än britter. Enligt en studie får 16,6 procent av brittiska medborgare någon form av bidrag, 6,6 procent av dem som var födda i ett annat land får bidrag.