Samtidigt som Sverige sköter EU:s ordförandeklubba och samtidigt som Island just har ansökt om EU-medlemskap är Norge mitt uppe i slutspurten inför stortingsvalet.
Men relationen till EU är en fråga som knappast syns i valdebatten.
Hur Norge ska förhålla sig till EU de närmaste fyra åren är den mest avgörande frågan som nästan inte diskuteras innan väljarna ska sätta samman det nya stortinget, skriver tidningen Aftenposten.
Norrmännen har sagt nej till EU-medlemskap i två folkomröstningar. I stället har Norge, liksom Island och Liechtenstein, ett så kallat EES-avtal som ger tillgång till EU:s inre marknad.
Med bara några dagar kvar till valet har Aftenposten avslöjat en hittills hemlig skrivelse där EU-ambassadören Oda Helen Sletnes förklarar att Norge får allt svårare att hänga med i EU-svängarna och göra sin röst hörd i Bryssel.
Orsaken är att EES-avtalet är från 1994, och sedan dess har EU vuxit till en union med 27 medlemsländer, nya institutioner och beslutsvägar. Hur Norges kontakter ska se ut med EU:s nya institutioner och organ är oklart.
En anledning till avsaknaden av norsk EU-debatt är att det finns profilerade ja- och nejpartier både i den nuvarande rödgröna regeringskoalitionen och i den borgerliga oppositionen. Att lyfta EU-frågan skulle kunna spränga sönder samarbete på båda sidor.
En än viktigare orsak är de två nejen i folkomröstningarna. Opinionsmätningar pekar också på en fortsatt nejmajoritet.
– Man måste ha respekt för resultatet i folkomröstningarna, säger statsminister Jens Stoltenberg vars Arbeiderparti tillhör den EU-vänliga sidan.
Men både ja- och nejsidan räknar med att EU kan bli en het fråga igen, om inte inför årets val så i nästa valrörelse.
Inte minst kan den norska debatten ta fart om Islands EU-ansökan, som länmnades in i juli, leder till medlemskap.
Island och Norge har haft fiskeripolitiken som gemensam invändning mot EU-medlemskap. Skulle Island nå en fördelaktig fiskerilösning i medlemsförhandlingarna kan det påverka den norska inställningen, går resonemanget.
– Om Island blir EU-medlem 2012 kan det leda till en ny EU-batalj inför valet 2013, tror Morten Harper, utredningschef på organisationen Nei til EU.
Grete Berget, generalsekreterare i EU-bevegelsen, anser även att EU:s nya fördrag, om det träder i kraft, förändrar förutsättningarna.
– Om Irland i oktober röstar ja till fördraget, då blir EES-avtalet allt bräckligare, menar Berget.
Hon tycker att politikerna på ja-sidan duckar i EU-frågan.
– Om de inte tar debatten förändras inte opinionen.
Nejsidan skakar på huvudet åt synpunkterna i EU-ambassadörens skrivelse.
– Ambassadören verkar förutsätta att vi ska vara med så mycket som möjligt. Men väljarna har sagt nej i två folkomröstningar.
– Poängen med EES-avtalet är just att det sätter gränser för samarbetet.