Uppgifter om oskyldiga europeiska bankkunder kommer att fortsätta överföras till USA. Men inom fem år ska EU ha ett eget system för kartläggning av terroristernas finanser. Efter att ha gjort den kompromissen med parlamentet, sade ministerrådet i dag måndag ja till det nya Swiftavtalet.
Frågan om överföringen av bankdata i bulk till USA har varit den avgörande stridsfrågan i dragkampen mellan ministerrådet, kommissionen och parlamentet om Swiftavtalet (se bakgrund här). Att USA får tillgång till stora mängder data utan att behöva presentera konkreta brottsmisstankar kan anses strida mot medborgerliga rättigheter som skydd för privatlivet.
EU-parlamentarikerna visade sig dock vara beredda att svälja detta – på ett villkor. Att EU skapar ett eget system motsvarande amerikanernas TFTP (Terrorist Financing Tracking Programme). Tanken är att EU i så fall på egen hand kan göra sökningar i bankdatabasen och endast lämna ut de specifika uppgifter som USA anser sig behöva i kartläggningen av terrorister.
Parlamentets företrädare är nu angelägna att framställa kompromissen som en seger för dataskydd och integritet. Den tyske liberalen Alexander Alvaro har haft ansvaret för ärendets beredning i parlamentet:
- Parlamentet har stått upp för medborgarnas rätt till privatliv genom att kräva att den nuvarande överföringen av bulkdata ersätts med ett noga kontrollerat europeiskt system, säger Alvaro i ett uttalande.
Uppgörelsen säger att kommissionen inom ett år ska lägga fram ett förslag om hur ett sådant EU-system skulle kunna se ut. Inom fem år ska systemet vara på plats. EU-parlamentet fick också igenom skarpare skrivningar i Swiftavtalet om hur EU ska få övervaka datahanteringen på plats i Washington.
Frågan är dock hur stor seger ett eget EU-system skulle vara för den personliga integriteten. Mycket tyder, enligt källor med mycket god insyn i Swiftavtalet, på att det även fortsättningsvis skulle handla om överföring av bulkdata – om än till myndigheter inom EU och inte till USA.
Det finns fler skäl till det. Uppgifterna hämtas ur en databas hos företaget Swift som sköter transaktioner mellan tusentals banker världen över. Databasen tillåter inte sökningar på enskilda personer och uppgifterna sparas bara så länge det behövs för kommersiella syften, ungefär två månader.
- Swiftdatabasen är inte designad för att serva polismyndigheter, den är designad för att serva bankföretag. Det är amerikanernas avancerade datasystem inom TFTP som möjliggör de riktade sökningarna. Och en nödvändig förutsättning är att data kan lagras upp till fem år, säger en välplacerad källa till DN.se.
Därmed kvarstår integritetsproblemet som uppstår vid överföring av bulkdata, vilket har uppmärksammats i debatten om Swiftavtalet av bland andra juristen och forskaren Mark Klamberg.
För den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström innebär enigheten mellan parlamentet och ministerrådet en framgång. Det är hon som skött förhandlingarna med USA, efter att EU-parlamentet sade nej till det förra Swiftavtalet – samma dag som Malmström tillträdde som kommissionär.
Malmström har navigerat mellan kraven från USA på effektivitet i terroristjakten och EU-parlamentets invändningar mot bristen på dataskydd. I en intervju med DN.se har hon förklarat sin personliga syn på denna intressekonflikt.
Än är dock inte sista ordet sagt. EU-parlamentet ska också formellt godkänna avtalet, vilket kan ske i nästa vecka. De stora partigrupperna väntas säga ja, men opponenter finns.
- Parlamentet ger bort alla möjligheter att sätta press på ministerrådet, kommissionen och den amerikanska regeringen för att lösa problemet med massöverföring av data om komplett oskyldiga personer, säger gröna tyska ledamoten Jan Albrecht i ett uttalande.