Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

EU överens med Turkiet – frågan avgörs den 17 mars

Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid presskonferensen.
Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid presskonferensen. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

Bryssel. Alla flyktingar som kommer till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. Samtidigt lovar EU att ta emot syriska flyktingar från Turkiet, men flera EU-länder vägrar fortfarande att ta emot asylsökande och en lång rad andra avgörande frågor kvarstår.

Efter tolv timmars förhandlingar kom Turkiet och EU efter midnatt överens om en långtgående plan som innebär att alla flyktingar som kommer till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet.

– Den illegala migrationens dagar är över, hävdade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk vid en presskonferens vid ettiden.

En lång rad frågor om hur uppgörelsen ska genomföras återstår och ska tas upp vid nästa EU-toppmöte som äger rum den 17-18 mars.

Men Turkiets premiärminister Ahmed Davutoglu och EU:s politiska ledare är i princip överens.

– Vi tänker ta emot alla flyktingar som skickas tillbaka till Turkiet under förutsättning att för varje syrisk flykting som återvänder till Turkiet ska en syrisk flykting få vidarebosättning i EU, sade Turkiets premiärminister Ahmed Davutoglu under den gemensamma presskonferensen.

– Syftet är att få stopp på människosmugglingen, hävdade Davutoglu.

Uppgörelsen innebär med andra ord att EU vill få helt stopp på flyktingströmmen över Egeiska havet.

EU tänker i stället låta Turkiet sköta mottagningen av alla flyktingar. Hur asylprocessen ska så gå till är oklart.

Tanken är sedan att asylsökande från Syrien som hamnar i turkiska flyktingläger ska få vidarebosättning i EU.

I uppgörelsen sägs ingenting om vad som händer med övriga flyktingar.

Till vilka länder i EU de syriska flyktingarna ska skickas är inte heller klart.

I det uttalande som EU-ledarna antog vid toppmötet heter det tvärtom att EU-länderna inte är överens om hur fördelningen av flyktingar ska ske.

Premiärminister Viktor Orbán har redan förklarat att Ungern inte tänker ta emot syriska flyktingar.

Motsättningarna mellan EU:s länder kvarstår med andra ord och kommer säkert att dominera EU-toppmötet den 17-18 mars.

Principuppgörelsen med Turkiet innebär också att EU lovar att det redan i juni ska bli lättare för turkiska medborgare att få visum till EU.

Förhandlingarna om Turkiets eventuellt kommande medlemskap i EU ska också sätta fart och fem nya kapitel i EU:s regelverk ska öppnas.

Utöver de tre miljarder euro som EU redan lovat Turkiet ska regeringen i Ankara dessutom få ytterligare ekonomisk hjälp som ska gå till syriska flyktingar i Turkiet. Men det är oklart hur mycket pengar det handlar om.

Under nattens presskonferens fick EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker frågan om uppgörelsen med Turkiet är förenlig med internationell rätt.

– Svaret är ja. Enligt EU:s asyldirektiv är det möjligt att skicka tillbaka asylsökande som kommer från ett säkert tredje land. Grekland betraktar Turkiet som ett säkert tredje land och därför ligger vår uppgörelse helt i linje med våra regler, hävdade Juncker.

Frågor & svar. Varför är det så svårt att enas om en linje i flyktingkrisen?

DN:s korrespondent Annika Ström Melin svarar

  1. Varför har EU så svårt att lösa flyktingkrisen? Framförallt därför att människor på flykt fortsätter att komma till EU. Knappt 2.000 registreras dagligen i Grekland. Sedan årets början har det kommit ungefär 120.000. Det är färre än i höstas, men betydligt fler än för ett år sedan.
  2. Men det kommer mycket färre flyktingar till Sverige? Ja, flyktingarna kommer inte längre vidare från Grekland. Sverige och en lång rad andra EU-länder har infört tillfälliga gränskontroller och andra former av hinder vilket gör att människor som egentligen vill ta sig till Tyskland eller Sverige fastnar på vägen.
  3. Var kommer människorna från? Under det senaste halvåret har flyktingarna framför allt kommit från krigets Syrien, men andelen syriska flyktingar har minskat från 69 procent i september 2015 till 51 procent i februari i år. Under senare tid har andelen flyktingar från bland annat Afghanistan blivit större.
  4. Men syriska flyktingar får väl asyl i EU? Ja, flertalet från Syrien får asyl. Flertalet från Irak och Eritrea har också rätt att få skydd, men i övrigt har det blivit allt svårare för människor från till exempel Afghanistan att få asyl. Och EU vill nu på olika sätt få dessa människor att åka hem igen.
  5. Hur ska det gå till? På flera olika sätt. EU förhandlar med Turkiet om att människor som inte får asyl, och som har kommit till EU via Turkiet, ska skickas tillbaka dit. Men för att gå med på detta kräver Turkiet att EU tar ansvar för syriska flyktingar som finns i turkiska läger och tar emot asylsökande därifrån.
  6. Ska alltså EU och Turkiet byta människor? Ja, så kan man kanske beskriva det. Det är framför allt Tyskland som har drivit på för att EU ska ta emot flyktingar från läger i Turkiet och det ses också som ett sätt för EU att öppna lagliga vägar för syriska flyktingar, så att de inte behöver ta hjälp av människosmugglare.
  7. Men vilka EU-länder ska ta emot syrier från lägren? Det är frågan. Tyskland har försökt samla en grupp EU-länder som vill ta emot flyktingar från Syrien. Men till exempel Sverige, som har varit med i gruppen, har hittills sagt bestämt nej till att acceptera fler flyktingar. Så det är oklart hur fördelningen av kvotflyktingar ska ske.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.