Den främsta måltavlan för parlamentets kritik är den sekretess som omgärdar Actaavtalet. Förhandlingarna ska leda fram till en internationell överenskommelse om gemensamma åtgärder mot varuförfalskningar och piratkopiering. Bland parterna finns förutom EU-länderna bland andra USA och Japan.

EU-parlamentets skarpaste krav är att kommissionen ska göra dokumenten från förhandlingarna offentliga. Hittills har den officiella informationen varit mycket översiktlig och inte gett någon inblick i vilka konkreta förslag som diskuteras eller var parterna står.

Frågan har spetsats till av att den amerikanska regeringen, trots sekretessen, sedan länge låtit representanter för ett antal storbolag inom film- och musik- och nätindustrin ha insyn och inflytande över Actaprocessen.

Tre svenska parlamentariker var med och skrev Actaresolutionen: Christian Engström, Piratpartiet, Eva-Britt Svensson, Vänsterpartiet och Carl Schlyter, Miljöpartiet..

- Det viktigaste som hänt i dag är att ett näst intill enigt parlament har krävt papperen på bordet. Hittills har vi fått lita till läckor och rykten. Om kommissionen nu gör som vi säger så kan vi på allvar börja diskutera Actaavtalets innehåll också, säger Christian Engström till DN.se.

Eva-Britt Svensson (V) har en gång tidigare varit med om att lägga fram en liknande resolution om Actaavtalet.

- Sedan dess har det gått ett år och ingenting har hänt. Därför är jag fortfarande orolig för om kommissionen verkligen kommer att lyssna till det vi slagit fast i dag, säger Svensson.

Både Svensson och Engström anser att kommissionen nu ensidigt måste häva hemligstämpeln, oansett vad USA de andra förhandlande länderna säger.

I förra veckan nåddes enighet bland EU:s medlemsländer om att gemensamt försöka övertyga de andra förhandlingsparterna om att lätta på hemlighetsmakeriet. Sverige har länge drivit den linjen, men fram till helt nyligen fanns det EU-länder med en annan uppfattning.

I onsdagens resolution, som antogs med 633 röster för och 13 emot, hotar parlamentet med att dra EU-kommissionen inför EU-domstolen om kravet på öppenhet inte tillmötesgås. Det påpekas i resolutionens inledning att kommissionen enligt Lissabonfördraget är skyldigt att hålla parlamentet informerat om hur det går i internationella förhandlingar.

Lissabonfördraget ger parlamentet väsentligt större inflytande. Hur det kommer att se ut i praktiken pågår det nu en dragkamp om, vilket blivit tydligt även i andra frågor på senare tid.

Parlamentet vill också ha försäkringar om att Actaavtalet inte kommer att medföra nya möjligheter att stänga av illegala fildelare från nätet. Frågan var het under behandlingen av telekompaketet, och resulterade i en bestämmelse om att inga avstängningar får ske utan föregående rättslig prövning.

Det är just avsnittet om brott mot upphovsrätten på internet som anses mest kontroversiellt i Actaavtalet. Det beror på att upphovsrätten här kan komma i strid med andra grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och skydd för privatliv och korrespondens.

Konflikten blir konkret i frågan om vilken roll internetleverantörerna ska ha i kampen mot illegal fildelning. Det är känt genom dokument som läckt ut från förhandlingarna att USA har lagt fram förslag som skulle kräva ändringar i EU-rätten. Amerikanerna har en annan syn på vad som ska krävas för att en operatör ska anses fri från ansvar för eventuella upphovsrättsbrott som begås i operatörens nätverk.

Andra läckta dokument visar att EU åtminstone inte ännu gett med sig på den punkten. Såväl kommissionen som den svenska regeringen har vid olika tillfällen försäkrat att Actaavtalet kommer att rymmas inom gällande direktiv och lagar.

Actaavtalet handlar också om varumärkesintrång (exempelvis falska modekläder) och varuförfalskningar (exempelvis fejkade mediciner som Viagra).

Nästa gång Actaparterna sätter sig ner kring förhandlingsbordet är i april och då i Nya Zeeland.