Ungern har under Viktor Orbans konservativa regering fått återkommande kritik både från oppositionen och från omvärlden för vad man menar är auktoritära tendenser. Tidigare har bland annat en medielag som innebär regeringsstyrning ifrågasatts, liksom en vallag som anses stärka det största partiet.
I skottgluggen nu finns den nya grundlag som trädde i kraft den 1 januari. EU-kommissionen misstänker att delar av den bryter mot EU-rätten. Det handlar framför allt om att centralbankens oberoende hotas och att domare ska tvångspensioneras redan vid 62 års ålder. Det senare har tolkats som ett sätt att bli av med misshagliga domare.
På tisdagen beslutade EU-kommissionen att vidta rättsliga åtgärder mot Ungern. I sista hand betyder det att landet kan dras inför EU-domstolen.
På onsdagen ska EU-parlamentet debattera möjligheten att vidta sanktioner mot Ungern – med motiveringen att landet bryter mot en av EU-fördragets grundläggande paragrafer om demokratiska fri- och rättigheter. I förlängningen: frysa ut landet från beslutsfattandet.
Vilka är de ungerska reaktionerna på kritiken och aktionerna i omvärlden?
– En person sade till mig att en ungersk reflex är att känna att ”omvärlden förstår oss inte”. Men reaktionen är väldigt olika beroende på vilken utgångspunkt man har, säger DN:s korrespondent Jan Lewenhagen, som är på plats i Ungern.
– I helgen hade det högerextrema partiet Jobbik en demonstration där man brände EU-flaggor. Samtidigt är reaktionen från oppositionen till vänster om Orban är att de välkomnar kritiken, för det är densamma de själva uttalat.
Viktor Orban spelar generellt mycket på nationella känslor. Därför är det svårt att förutspå vilka reaktioner det blir i slutändan, enligt Jan Lewenhagen:
– Det finns en möjlighet att det här utlöser ett försvar för Orban. Å andra sidan: om det framstår för ungrarna att hans vägran att rätta sig efter vad EU säger leder till ytterligare försämrad ekonomi kan det vändas mot Orban.
Till saken hör att pressen utifrån inte bara beror på den rättsliga väg landet slagit in på. Landet har sedan länge en hårt ansträngd ekonomi med stora underskott och har tvingats be EU och Internationella valutafonden IMF om hjälp. EU har å sin sida hotat med ekonomiska sanktioner om landet inte sanerar sina statsfinanser.
Problemen började redan under den förra socialdemokratiska regeringen, som fick betala ett högt pris i opinionen för de snabbt försämrade finanserna. Nu, med en konservativ regering, fortsätter eländet.
Besvikelsen har gynnat framväxten av extremhögerpartiet Jobbik, som fick 16 procent i valet 2010 men nu ligger på över 20 i opinionsmätningar.
– Men Viktor Orban kan alltid hävda att krisen inte är Ungerns egen utan skapad av Västeuropa, säger Jan Lewenhagen.
Ungern är mycket exportberoende, och 80 procent går till övriga EU.
Det är tveksamt om EU verkligen skulle gå så långt som att införa sanktioner mot Ungern. En gång tidigare har unionen agerat så hårt mot ett medlemsland. Det var när Österrike år 2000 frystes ut på grund av att det främlingsfientliga partiet FPÖ under Jörg Haider fick del av regeringsmakten. Bland annat den svenska utrikesministern Anna Lindh kallade sanktionerna för ”ett värn för demokratin”.
Men åtgärderna den gången ansågs vara ett fiasko och präglades efter hand av eftertankens kranka blekhet. Ovanan vid situationen var stor, och det gav ett oseriöst intryck att ministrar exempelvis inte skulle ta i hand. Dessutom blev diskussionen om precis hur ett partis politik ska vara utformad för att det ska motivera sanktioner besvärlig.
Per Cramér, professor i Europarätt vid Handelshögskolan i Göteborg, tror att det vore ett misstag att förlita sig på åtgärder med hänvisning till EU:s paragrafer om fri- och rättigheter.
– Det blir en konfrontation mellan medlemsstater som riskerar att spilla över på andra områden. Här slår man mot hjärtat i tanken på nationell suveränitet, säger han i en intervju med P1.
– Min analys är att det bara skulle kunna användas i extrema fall, exempelvis en militärkupp i Grekland, säger Cramér.