Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

EU:s skräck är att avtalet med Turkiet sägs upp

Ordkriget mellan Turkiet och Tyskland har trappats upp.
Ordkriget mellan Turkiet och Tyskland har trappats upp. Foto: CHRISTIAN T JØRGENSEN / EUP-BERLIN.COM

Kris i relationen mellan Turkiet och Tyskland leder till nervositet i hela EU. Skräcken är att migrationsavtalet mellan EU och Turkiet sägs upp, men några EU-länder förespråkar tuffare tag mot regeringen i Ankara.

Frågan stod inte på dagordningen när EU:s utrikesministrar samlades i Bryssel på måndagen, men många verkade nervösa över krisen i relationen mellan Tyskland och Turkiet.

Rädslan handlar förstås om att migrationsavtalet, som räddade EU från det kaos som unionens illa fungerande flyktingmottagning ledde till, inte ska hålla.

EU-ländernas skräck är att regeringen i Ankara ska göra allvar av alla hot och säga upp överenskommelsen med EU. Därmed skulle Egeiska havet åter öppnas för flyktingbåtar till Grekland.

Under förhandlingarna med Turkiet för ett år sedan spelade dessutom Tysklands förbundskansler Angela Merkel en helt avgörande roll. Vad gör EU om relationen mellan Ankara och Berlin inte håller?

Redan under hösten 2015 började Angela Merkel träffa Turkiets dåvarande premiärminister Ahmet Davutoglu och de tycktes komma väl överens. Tillsammans utarbetade de en plan som omvandlades till ett migrationsavtal mellan EU och Turkiet.

Överenskommelsen undertecknades i Bryssel den 18 mars 2016 och redan dagen därpå avstannade nästan hela strömmen av flyktingbåtar från Turkiet till de grekiska öarna.

Riktigt hur det gick till när regeringen i Ankara först öppnade och sedan stängde flyktvägen till Grekland har inte klarlagts, men ingen EU-ledare tvivlar sedan dess på att Turkiet har sådan makt och möjlighet.

Turkiska minoriteten oroas av det höjda tonläget

Nästan från första stund har det samtidigt varit ett skakigt avtal. Under det gångna året har Turkiet många gånger uttryckt missnöje med hur EU lever upp till migrationsöverenskommelsen.

President Erdogan och andra turkiska ledare har hotat med att riva upp avtalet med EU.

Pengarna från EU till syriska flyktingar i turkiska läger har börjat komma, men samtalen om visumfria resor för turkiska medborgare och Turkiets EU-medlemskap har inte rört sig framåt särskilt mycket. Formellt sett pågår de fortfarande, men i höstas ligger förhandlingarna om medlemskap i praktiken på is.

För närvarande är det otänkbart att EU skulle släppa in Turkiet som medlem. I jakt på kuppmakarna har regeringen i Ankara steg för steg strypt yttrandefriheten, politiserat rättsväsendet och låtit fängsla journalister och politiska motståndare.

Ett sådant land kan inte bli EU-medlem. Ändå vill flera EU-länder fortsätta förhandlingarna. Fortsatta samtal är bästa sättet att påverka, anser bland andra Sverige.

Men en del EU-länder verkar ha fått nog. Inför måndagens möte med EU:s utrikesministrar hade till exempel Österrikes konservative utrikesminister Sebastian Kurz ett högre tonläge än vanligt.

Kurz ställde sig helt bakom de tyska städer som säger nej till turkiska kampanjmöten. Han förklarade att Österrike tänker göra detsamma, men anförde inte bristande säkerhet som skäl.

– Vi accepterar inte att turkiska politiker genomför kampanjer i Österrike, sade Sebastian Kurz.

Det är också absurt att den som vill ha en konstitution som innebär att rättsstaten inte längre existerar får möjlighet att propagera för det här i Europa.

Österrikes socialdemokratiska förbundskansler Christian Kern har också varit mycket tydlig. Kern tycker att hela EU ska säga nej till turkiska kampanjmöten.

– Ett gemensamt nekande svar från EU skulle vara logiskt, argumenterade Kern i en söndagsintervju i tyska tidningen Welt am Sonntag.

Christian Kern upprepade också att han anser att EU:s samtal med Turkiet om landets eventuella EU-medlemskap ska upphöra.

– Vi kan inte fortsätta förhandla med ett land som under åratal har distanserat sig från demokratiska normer och rättstatens principer, hävdade Christian Kern.

Men den aktuella frågan handlar om inte yttrandefriheten i Europa också gäller för besökande turkiska politiker?

– I normala fall skulle vi ha sagt att vår demokrati är tillräckligt stark för att klara detta, svarade Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn inför måndagens möte i Bryssel.

– Men det är också absurt att den som vill ha en konstitution som innebär att rättsstaten inte längre existerar får möjlighet att propagera för det här i Europa, tyckte han.

Fakta. Migrationsavtalet

Migrationsavtalet mellan EU och Turkiet undertecknades den 18 mars 2016. Syftet var att få stopp på flyktingströmmen över Egeiska havet.

Överenskommelsen innebär att Turkiet accepterar att ta tillbaka alla flyktingar, också syrier, och migranter som kommer till Grekland och som inte anses ha rätt till skydd i EU.

För varje syrisk flykting som EU skickar tillbaka till Grekland ska samtidigt EU ta emot en syrier från flyktingläger i Turkiet.

I praktiken har mycket få flyktingar skickats tillbaka till Turkiet, men flyktingströmmen över Egeiska havet har nästan upphört.

Som tack för detta lovade EU motsvarande 30 miljarder kronor till syriska flyktingar i turkiska läger, visumfria resor för turkiska medborgare till EU och att förhandlingarna om Turkiets eventuellt kommande EU-medlemskap skulle sätta fart.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.