De centralasiatiska länderna vacklar fortfarande efter Sovjetregimens fall. Korruptionen är utbredd och försvårar arbetet för förändring. Men det finns tankar om demokrati och ett fritt samhälle, enligt Johan Engvall, statsvetare vid Uppsala universitet och ISDP, Institute for Security Development Policy.
– Läget har förvärrats i regionen det senaste året och det finns spänningar mellan länderna. När det uppstår instabilitet på ett ställe får det följder även i andra delar av regionen, säger Johan Engvall.
Instabiliteten är inget som har uppstått nyligen. Ända sedan forna Sovjet gav länderna självständighet har de brottats med svåra ekonomiska problem och stått på ostadiga ben.
– Det internationella samfundet är bra på att agera när det händer något, men inte lika bra på att förutse och förebygga kriser i problemområden, säger Mark Rhinard, forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Omvärlden har sitt fokus på andra håll i regionen och de centralasiatiska länderna får idag ingen direkt politisk uppmärksamhet, enligt Mark Rhinard.
Korruption och organiserad brottslighet är två stora problem i Centralasien. Länderna utgör transitleder för den omfattande narkotikahandeln där Afghanistan spelar en stor roll.
– Eftersom länderna har så tunn budget i övrigt har den illegala handeln kommit att utgöra en stor andel av deras ekonomier, säger Johan Engvall.
Korruption och kriminalitet har stor inverkan på både samhället och det politiska läget.
Länderna fick stort stöd under Sovjetregimen, bland annat skedde en omfattande utbildningssatsning då läs- och skrivkunnigheten gick från några få procent till nära hundra. Men i och med Sovjetregimens fall skedde en tillbakagång i länderna. Stora delar av den politiska eliten och de högutbildade lämnade sina länder.
Kvar i dag finns försvagade institutioner och ekonomier. De bergiga länderna har få naturtillgångar att tala om och det har bland annat lett till att stora delar av befolkningen tvingas arbeta utomlands.
– Alla de grundläggande delarna behövs, lagordning, säkerhet, infrastruktur, utbildning och hälsa. Det är bara svårt att få till stånd en förändring så länge korruptionen är så pass utbredd, säger Johan Engvall.
Han menar att det finns tankar om demokrati och ett fritt samhälle i regionen, men att utvecklingen snarast gått bakåt den senaste tiden. Att Sida lämnar sitt arbete på plats tycker han är olycklig tajming.
– Man ska inte överdriva vår möjlighet till påverkan men det finns stora behov i de här länderna och Sida har kunnat bidra med bra, konkreta projekt. Att de försvinner är synd, framför allt på lokal nivå.