Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Experter: Flygkrig kan ha påskyndat IS-dåd

Dåden i bland annat Bryssel hade skett ändå, även om flygkriget sannolikt påskyndat dem, menar experter DN talat med.
Dåden i bland annat Bryssel hade skett ändå, även om flygkriget sannolikt påskyndat dem, menar experter DN talat med. Foto: AOP

IS attacker mot Europa framställs ibland som en följd av att terrorsekten trycks tillbaka i Syrien och Irak. Men dåden hade skett ändå, även om flygkriget sannolikt påskyndat dem, menar experter DN talat med.

Att IS pressas tillbaka på marken i Mellanöstern går att koppla till en ökad risk för terrorattentat i Europa. Så långt verkar experter på terrorism vara överens. Men hur planenliga dåden har varit och huruvida de är tecken på att IS försvagas eller bara byter skepnad råder det delade meningar om.

”IS har blivit ett trängt vilddjur”, hävdar Robert Pape på Chicagouniversitetet.

– Det är arrogant att tro att det är IS dödsryckningar vi ser, menar terrorismforskaren Magnus Norell.

Det mesta tyder i alla händelser på att Europa inte kan räkna med att slippa attentatshotet på länge än.

Enligt amerikanska beräkningar har Islamiska staten tappat minst 40 procent av sitt territorium sedan det var som störst. På söndagen kom despescher om att organisationens fäste i Palmyra i Syrien fallit i regimstyrkornas händer. Samtidigt står den irakiska armén, understödd av USA och kurdiska peshmergastyrkor, redo att inleda en offensiv för att återta storstaden Mosul.

Redan förra året varnade många experter för att ett IS som trängs tillbaka som territoriell företeelse skulle kunna bli farligare än någonsin som terrororganisation. Västeuropa har drabbats av fyra större IS-dåd på drygt ett år och Turkiet av fem på ett halvår.

Båda de stora kalifatdrömmande och våldsbejakande jihadistorganisationerna, al-Qaida och Islamiska staten, delar in fienden i ”nära” och ”fjärran”. Den förstnämnda är i första hand regimer i Mellanöstern som samarbetar med väst och inte anses tillämpa islam rätt, och den sistnämnda är väst.

Men de båda har olika syn på hur vägen till det muslimska riket, kalifatet, ska anträdas.

– al-Qaida har alltid sagt att det viktigaste är att först besegra den fjärran fienden innan man tar sig an de lokala quislingregimerna. Det är därför al-Qaida typiskt sett fokuserat på spektakulära dåd i väst. IS, däremot, har utropat ett kalifat samtidigt som de försöker bekämpa fienden på plats i Mellanöstern, säger Hans Brun, som forskar om terrorism vid King’s College i London.

Brun menar att de IS-dåd som drabbar Europa skulle kunna ses som ett tecken på att terrorsekten är under viss press.

– Men framför allt kan de tolkas som att IS börjar anamma al-Qaidas föreställning om att först ge sig på den fjärran fienden, för att lätta på trycket i Syrien och Irak.

Det finns indikationer på att omläggningen har planerats en tid. I en lång IS-pamflett från början av förra året påstås att man redan 2012 började skicka tillbaka europeiska jihadister för att bygga upp vilande terrorceller som skulle kunna aktiveras vid behov.

– Det kan vara ren propaganda, men ambitionen har säkert funnits. Jag tror nog att de hade tänkt genomföra terrordåden oavsett motgångarna på marken, säger Hans Brun.

Också Magnus Norell, som i höstas gav ut en bok om IS framväxt och ideologi, är övertygad om att attentaten i Europa hade kommit i vilket fall som helst, även om flygbombningarna i Irak och Syrien kan ha påskyndat dem:

– Det är inte så att man slår till i desperation. Man har planerat detta under lång tid och placerat celler i Europa. Infrastrukturen fanns redan, både ideologiskt och personellt. Många tillhörde tidigare al-Qaida.

– IS har sagt klart och tydligt från början att ”om ni attackerar oss kommer vi att slå tillbaka och vinna, och om ni inte attackerar oss kommer vi att rycka fram”.

Den Chicagobaserade terrorismexperten Robert Pape tror att det leder fel att bara fokusera på den religiösa extremismen när man ska försöka förstå vad vi kan vänta oss. Det som nu händer är ”självmordsterrorismens strategiska logik”, säger Pape i en intervju i The Atlantic. I grunden, anser han, handlar det om en kamp för territorium.

Att IS är en extrem islamistisk grupp är en sak, men krigets förlopp avgörs inte av religionens föreskrifter, som Pape ser det. Det som styr gruppens angreppslogik är i stället med- och motgångar i kontrollen av territoriet.

– IS håller nu på att förlora stort och ganska snabbt i Irak och Syrien. Så de försöker ändra ett spel de håller på att förlora, menar Pape i intervjun.

Det finns en rad historiska exempel på sambandet mellan förlust av territorium och ökad användning av självmordsbombningar: De tamilska tigrarna i Sri Lanka, tjetjenska terrorister i Ryssland och, det förmodligen tydligaste exemplet, vågen av självmordsattacker efter USA:s invasion av Irak 2003.

Självmordsdåd orsakar i genomsnitt tio gånger fler dödsoffer än terrordåd där förövarna försöker överleva.

– De är terrorismens lungcancer, säger Pape.

Logiken bakom att ta till dem är att blotta skalan på våldet ska få regeringar att dra sig tillbaka från de områden terroristgrupperna vill åt. Självmordsdåd är också en av få metoder som i någon mån kan jämna ut styrkeförhållandet mellan terrorgrupperna och de betydligt mer resursstarka reguljära säkerhetsstyrkorna.

Robert Pape ser dagens IS som ett vilddjur som trängts in i ett hörn, och han framhåller vikten av att tolka attacker som den i Bryssel som ett tecken på svaghet och inte på styrka. Resonemanget är följande:

Om många människor drog slutsatsen att attentaten visar att IS är starkare än någonsin skulle stödet kunna växa för en omfattande amerikansk och europeisk militär markoperation. En sådan skulle öka lokalbefolkningens antipatier mot väst, vilket skulle kunna stärka rekryteringen till jihadismen (IS ”femte kolonn”, enligt DN:s Nathan Shachar).

I slutänden skulle risken för terrordåd på europeisk mark öka ännu mer än vad den nuvarande flyginsatsen gör – dessutom utan att sannolikheten skulle öka att organisationen slås ut för gott.

Läs också: IS blodiga attacker genomtänkta schackdrag

Magnus Norell håller inte alls med om att Islamiska staten skulle vara särskilt försvagat.

– Nej, de har tappat lite territorium i Syrien och Irak, men de har expanderat i Nordafrika.

Att USA eller något europeiskt land skulle gå in med marktrupp i IS områden är uteslutet, menar Magnus Norell, och att tala om en avgörande nedgång för IS ser han som rent önsketänkande:

– Det vore väldigt sorgligt om politiker tror att det här är dödsryckningar. Då ligger vi väldigt dåligt till. Det är arrogant, ett märkligt sätt att resonera som bottnar i att man inte riktigt förstår att de menar vad de säger.

Norell menar att den senaste tidens terrordåd visar att Islamiska staten också har förmågan att genomföra det de säger att de ska göra.

Hur ”försvagas” ska definieras är samtidigt ingen absolut vetenskap. En total förlust av territorium skulle påverka läget, tror Norell.

– Ja, det skulle spela roll. Men det skulle inte lösa problemet, eftersom den ideologiska basen finns kvar.

– Med mindre än att det interna ideologiska kriget inom islam vinns av reformisterna får vi nog räkna med det här under ganska lång tid.

Är då detta terrorhot från IS större än något européerna tidigare upplevt? Hot är förstås inte alldeles lätt att bedöma. Ett handfast sätt att jämföra är att räkna dödsoffer. Under 1970-talet dödades många gånger fler västeuropéer i terrordåd än under 2000-talet, trots de blodiga London- Madrid- och Parisattentaten, visar statistiken.

Sedan dess har IRA, ETA och den tidens våldsbejakande vänsterextrema rörelser försvunnit. Å andra sidan var dåden då oftast specifikt nationellt inriktade, medan IS hot riktas generellt. Dessutom tyder mycket på att polisen med hjälp av underrättelsearbete i dag har förhindrat fler islamistiska attentat.

En mer utbredd rädsla kan i sig vara terror nog.

Mer om IS.

IS-topp dödad i räd
Terrororganisationen Islamiska statens näst högste befälhavare har dödats vid en räd i Syrien.

IS på reträtt på flera fronter – Palmyra återintas
Terrorsekten Islamiska staten trycks tillbaka på flera fronter i Irak och Syrien. Den historiska staden Palmyra, som IS intog förra våren, håller på att återerövras av syriska armén, med stöd av ryskt och amerikanskt flyg.

Så växte IS från obskyr sekt till en maktfaktor
Med terrordådet i Paris har Islamiska staten (IS) tagit steget från största terrorskaparen i Mellanöstern till ett akut globalt säkerhetshot. Men historien om IS börjar redan år 2003. DN:s korrespondent Erik Ohlsson berättar om hur Islamiska staten kunde växa från en obskyr mördarsekt till en maktfaktor som stöpt om världspolitiken.