Strax före midnatt på lördagen svensk tid sade Zelaya att han accepterar medlarens Oscar Árias förslag om en samlingsregering, men förslaget avvisades snabbt av en talesman för den nya regimen.
Före överläggningarna i Costa Ricas huvudstad San José, ställde Manuel Zelaya ett ultimatum som inte underlättade medlarens uppgift:
– Jag ger kuppmakarna till midnatt (klockan åtta på söndagsmorgonen svensk tid) för att ge upp och lämna över makten, sade Zelaya.
Honduras nya regering avvisar dock Costa Ricas medlingsförslag att tillåta den störtade presidenten Manuel Zelaya att återvända och stanna på presidentposten mandatperioden ut, sade en talesman för presidentpalatset på lördagen.
- De vill återinsätta president Zelaya utan någon form av förhandling, sade Mario Saldana, talesman för den nya regimen, till Reuters. På frågan om regeringen accepterar medlingsförslaget svarade han: Nej.
Trots det sade sig Árias hysa hopp om en lösning på krisen, som utlöstes av statskuppen i Honduras den 28 juni. Parterna har tidigare i veckan visat sig öppna för tanken på att utlysa en allmän amnesti och att bilda samlingsregering.
Roberto Micheletti, som leder den nya regimen i Honduras, har också gjort uttalanden som tyder på att han är beredd att lämna presidentposten. Men han vägrar samtidigt att låta Zelaya komma tillbaka till makten – något som i stort sett hela världssamfundet krävt och som troligen är en förutsättning för att nå en lösning.
Vid ett sammanbrott i förhandlingarna väntas Zelaya försöka återvända till Honduras, för att bilda en skuggregering och sedan inleda det som hans utrikesminister i exil kallat ”den sista striden”.
Den avsatte presidenten gjorde ett första försök att återvända för två veckor sedan, men stoppades då av militär som blockerade landningsbanan på huvudstaden Tegucigalpas flygplats och höll hans anhängare på avstånd med tårgas och skarpa skott.
– Den här gången tänker jag inte avslöja datum, tidpunkt eller plats, sade Zelaya när han besökte Guatemala tidigare i veckan.
Michelettiregimens reaktion blev att återinföra det utegångsförbud nattetid som utlystes efter kuppen i Honduras. En rad omstridda åtalspunkter sägs också vänta Zelaya om han återvänder.
Krisen riskerar nu att förvandlas till en regional konflikt, med allvarliga konsekvenser för demokratin i hela Latinamerika. På söndagen firas 30-årsjubileet av sandinistrevolutionen i grannlandet Nicaragua och en lång rad vänsterpresidenter – bland dem Hugo Chávez och Evo Morales – väntas närvara.
Den nuvarande nicaraguanske presidenten Daniel Ortega var kommendant för sandinisterna när det begav sig och har gett Zelaya sitt helhjärtade stöd, vilket öppnar för att den avsatte presidenten kan få tillstånd att korsa gränsen från Nicaragua. Samtidigt är flera vänsterledare kritiska mot USA:s lågmälda tonläge den senaste veckan.
Obamaadminsitrationen menar att det är viktigt att ge medlarna manöverutrymme, och utrikesminister Hillary Clinton har kritiserat Daniel Ortega och Hugo Chávez för deras högljudda utspel mot Roberto Michelettis regering. Men frågetecknen kring USA:s roll har växt av att en amerikansk konsult med band till Clinton, Bennett Ratcliff, agerar rådgivare till Michelettis förhandlingsteam.
”Alla deras förslag var antingen skrivna av amerikanen eller godkända av honom”, sade en väl insatt källa till New York Time efter förra veckans förhandlingsrunda.