Haiti är västra halvklotets fattigaste land och har en utlandsskuld på skyhöga sex och en halv miljard kronor. Efter jordbävningskatastrofen höjs nu röster för en avskrivning av landets gigantiska skuld.
”Det är en extrem situation som kräver extrema åtgärder”, säger Erik Lysén, internationell policychef vid Svenska Kyrkan.
Haitis utlandsskuld uppgår till drygt sex och en halv miljard kronor. Det är i huvudsak Internationella Valutafonden, IMF och Interamerikanska utvecklingsbanken, IDB, som står för fordringarna. Även Venezuela och Taiwan har lånat ut pengar till Haiti.
En förutsättning för att ett land ska kunna amortera på utlandsskulden är att exportverksamheten fungerar. Sedan jordbävningen för en dryg vecka sedan är hela den ekonomiska strukturen raserad och landets reella inkomster lika med noll. Enligt Erik Lysén är det nödvändigt att avskriva skulden om Haiti ska ha någon chans att komma på fötter igen.
– Skuldens storlek skulle kräva att Haiti skulle behöva betala 100 000 000 dollar under de närmaste fem åren. Det är ohållbart. Vi kan inte ha en situation där bistånd strömmar in för återuppbyggnad samtidigt som pengar strömmar ut i form av skuldbetalningar.
Under den senaste veckan har fler och fler röster runt om i världen höjts för att Haiti ska få sin skuld avskriven. Och enligt Erik Lysén är det inte omöjligt att det blir så.
Både IDB och IMF har påtalat Haitis extrema situation och att något måste göras för att underlätta för återuppbyggnaden av landet. Sverige har en plats i både IMF:s och IDB:s styrelser och har därmed chans att påverka.
– Vi har skrivit till finansminister Anders Borg och biståndsminister Gunilla Carlsson och sagt att det måste höja sina röster i styrelsen. Det krävs för att få igenom det här, säger Erik Lysén.
Ända sedan militärkuppen 1991 har landets ekonomi stadigt försämrats och redan innan katastrofen var man helt beroende av ekonomiskt bistånd. Orkanen som drabbade landet hårt för två år sedan och de kraftigt höjda matpriserna som följde i finanskrisens spår drog ner landet än djupare i fattigdom. Dessutom är landet ett av de mest korrupta i världen och de politiska oroligheterna har kraftigt bromsat utländska investeringar och politiska reformer.
Den nyligen inträffade jordbävningen har med andra ord totalt krossat ett redan sedan tidigare sargat land. Och även om utlandsskulden skrivs av så återstår många och tunga problem att lösa.
Hur mycket kan det kosta att få Haiti hyfsat på fötter igen?
– FN och Världsbanken räknar just nu på det. Det finns inga exakta siffror men det rör sig om många miljarder dollar, säger Erik Lysén.
Och hur lång tid kan det ta?
– Det är svårt att säga. Det finns lite olika perspektiv. I Washington Post föreslog Jeffrey Sachs att man skulle inrätta en speciell återuppbyggnadsfond som ska finnas under tio, femton år. Men det krävs många olika insatser under lång tid. Det gäller att vi inte bara finns där nu utan att vi är uthålliga och verkligen försöker se till att stödja framväxten av såväl ett ansvarsfullt polititiskt ledarskap och ett stärkt civilsamhälle, som satsningar på jordbruk, fabriker, sjukvård och skolor. Jag hoppas och tror att alla inser hur svårt läget är.